- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 11, årgång 1872 /
334

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Landala-bergen. - Hemvandring i oväder.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den icke blifva efter ytterligare ett tiotal af år? –
I sagorna förtäljes ofta huruledes genom ett trollslag
det eller det märkvärdiga underverket frammanats; –
här har också en trollstaf verkat, men hvilken då? –
Jo, det göteborgska samhällets kommunalanda, hvilken
i en lång följd af år åstadkommit den ena underbara
vexlingen efter den andra. Der en sådan anda lefver,
verkar den alltid i stort.

Redan på den tid, då man i det natursköna lilla
Grenna nedhögg en af sina herrliga, invid gatan
stående fruktträdalléer, på det att platsen skulle
se mera stadslik ut, började man i det stora Göteborg
genom nya planteringar försköna sin stad. Olof Wijk,
det bekanta kommerserådet, hade, mer än flertalet af
hans samtida, en öppen blick för hvad i denna riktning
vore att göra. Honom har man i främsta rummet att
tacka för dessa prydliga, skuggrika alléer, hvilka nu
utgöra tusendens ögonfägnad eller skydd emot solens
strålar under den brännande sommardagen och hvilka
gifva en så vacker relief åt det ursprungligen så
torftiga landskapet. Kommo derefter män af facket att
ytterliga försköna detta, t. ex. en C. F. Liepe, en
S. V. Lund-Leiberg och nu sednast en A. Wallin, hvilka
trädgårdskonstnärer efter hand gifvit Kungsparken
det intagande utseende den nu äger.

Der Kungsparken i närheten af östra Haga har sin
ena ändpunkt reser sig på en kulle i närheten af
alléen den i en ädel stil uppförda Hagakyrkan –
ett af Edelsvärds många vackra verk – och strax
der bredvid, på det ökenlika fältet mellan alléen
och bergen söder ut, synas tre prydliga stenhus,
hvilka utgöra en början till den nya stadsdel,
som här skall anläggas. I ett af dessa har den
berömda Kjellbergska flickskolan sin lokal; och
på byggnaden der till venster läser man inskriften:
"Amalia Hertz’ stiftelse". Denna så kallade stiftelse,
grundlagd af den efterlefvande maken till en ädel
qvinna, tillhörande Göteborgs mosaiska församling,
har blifvit bildad
för att bereda friboningar för obemedlade medlemmar
af kommunen – utan afseende på hvad församling dessa
tillhöra, om israelitisk eller kristen.

Om vi förbi dessa nya hem följa den väg, som vinkelrät
mot alléen sträcker sig söder ut tvärs öfver det
stora öppna fältet – den så kallade Hasselbladska
ängen – se vi på detta håll vår utsigt begränsad af
de bekanta Landalabergen, hvilkas fot omslutes af
fruktrika trädgårdar, medan de högre sluttningarne
erbjuda anblicken af en hel arbetarestad. Det
är denna vy artisten i den meddelade teckningen
framställt. Vi se der uppe den ena byggnaden höja
sig öfver den andra – nätta ljusröda stenhus – men
allra öfverst och beherrskande det hela reser sig
en kolossal byggnad, på längre afstånd liknande en
väldig borg, men hvilken, närmare betraktad, befinnes
vara reservoaren för Göteborgs nya vattenledning.

Vår väg kröker sig snart till venster; vi gå fram
mellan de ofvannämda trädgårdarne och vid en ny
dragning åt höger stå vi tätt invid de första
arbetarebostäderna. En grupp af dessa utgöres af
åtta parvis sammanbyggda tegelhus, hvilka hafva sina
särskilta, af staket omgifna gårdsplaner, sina små
köksträdgårdar och vackra prydnadsplanteringar. Det
är de arbetarebostäder, hvilka af Göteborgs
sparbank, af dess vinst, uppförts.[1] Andra gruppen
af härvarande arbetarebostäder tillhör "Robert
Dicksonska stiftelsen" och utgöres af fyra större
tegelstensbyggnader, hvardera inrymmande åtta
hushållslägenheter, hvardera om ett rum och kök.
[2]

Vid pass hundra steg upp om de Dicksonska
arbetarebostäderna uppnå vi den väldiga
vattenreservoaren, hvilken står här, en värdig
påminnelse om det storartade i Göteborgs nya
vattenledningsarbete. [3]

Kasta vi från vattenborgens murar blickarne omkring
på den rika staden med dess omgifningar, kunna vi
i sanning säga oss se Götalandets perla, infattad i
grönt
.

Maximilian Axelson.


Hemvandring i oväder.

Det var ej länge sedan
I sommarsol’n jag satt.
Nu piskar hösten redan
Med regn min silkeshatt.
Ej trastens sånger blandas
Som förr med siskans slag:
Tungt nordanvinden andas,
Och så gör äfven jag.

Fy attan! hvad han gloppar
Den gamla atmosfer!
Jag känner hur det droppar
I nacken mer och mer.
Det forsar uti gränder,
Det stormar uti sky,
Och ut och in sig vänder
Mitt gamla paraply.

Jag med en viss förfäran
I Rådstu’n mig infann.
Jag skulle ha’ den äran
Att välja riksdagsman.
Der har jag tåligt setat,
Och saken utföll så –
Jo pyttsan! fick ni veta’t,
Hvem jag har röstat på.



[1] För att
här blifva antagen till hyresgäst
erfordras, att genast vid tillträdet erlägga 300 rdr
och sedermera 23 rdr i månaden. Hyresgästen får då
öfvertaga två hushållslägenheter -- en större (2 rum
och kök) på nedra botten och en mindre (1 rum och
kök) en trappa upp. Af dessa äger han nu att uthyra
endera lägenheten, men ej annorlunda, än att för den
större erlägges högst 15 och för den mindre högst 8
rdr i månaden. Men den största förmånen är dock den,
att hyresgäst, som ordentligt fullgör dessa vilkor,
blir efter aderton år sjelf ägare af den hälft i
huset, han innehaft, hvilken sedermera såsom laga arf
öfvergår äfven till barnen. Allt detta dock med det
uttryckliga förbehåll, att lokalerna af de nye ägarne
ordentligt underhållas. Försummas det, blifva de sin
egendom förlustige. -- Flere nya sådana bostäder komma
framdeles att efterhand uppföras och åt arbetare,
på enahanda vilkor som de förra, upplåtas. De redan
befintlige byggnaderna hafva blifvit uppförda under
åren 1870--1872.
[2] Hyresgästen betalar här för sin lägenhet 10
rdr i månaden, hvilka förskottsvis erläggas. Den af
aflidne grosshandlanden Robert Dickson donerade
grundfonden uppgår till 330,000 rdr, och är förordnadt
att nio tiondedelar af hyresmedlen för de byggnader,
som af nämda fond bekostas, skola afsättas till en
byggnadsfond och återstående en tiondedel till en så
kallad tio-procents-fond, hvaraf räntan användes till
för arbetarne nyttiga ändamål. -- En frukt af denna
storartade donation har redan i flere år framstått i
de stora prydliga arbetarebostäderna i Haga och ute i
Majorna, till hvilka år 1871 ytterligare kommo dessa
i Landalabergen uppförda. Stiftelsens byggnadsfond
uppgick i Januari nämda år till mer än 123,000 rdr
och tio-procents-fonden till öfver 17,000 rdr.
[3] Det var
år 1857 som detta af med. d:r Ch. Dickson
först föreslogs, och i Mars 1869 börjades utförandet
deraf. (Då gamla vattenledningen i början af förra
århundradet projekterades, behöfde saken omkring
70 år, för att komma till mognad.) Under ledning
af herr kapten J. G. Richert, biträdd af herrar
A. M. Bissmark och J. Marcks von Würtemberg, bedrefs
arbetet med sådan kraft, att hela vattenledningen
redan i Augusti 1871 var fulländad. Kostnaden
för den samma uppgick då till 1,239,543 rdr,
hvaraf dock ej mindre än 352,274 rdr användts till
expropriations- och skade-ersättningar. Men har
arbetet varit dyrbart, så har ock resultatet blifvit
derefter. Rörledningens längd är till exempel utom
stadens område, eller ifrån Delsjön till Underås bro,
11,000 fot, och ledningen i sin helhet utgör fyra och
åttationdedels svenska mil. Reservoaren vid Landala
rymmer två millioner kannor, och har staden sålunda
ett rikligt förråd på vatten, hvilket för de mindre
bemedlade är så mycket mer att värdera, som det för
hushållsbehof erhålles kostnadsfritt.
                Noter af Förf:n.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:28:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1872/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free