Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmännyttigt. - Logogryf. - Charader. - Uttydningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ligger blodigeln om morgonen orörlig på bottnen och
rullar ihop sig likt en snäcka, så blir ihållande
vackert och klart väder, antingen klart solsken eller
klara frostdagar. Hotar regn eller snö, så kryper
blodigeln ända upp i flaskans hals och blir sittande
der så länge, tills vädret åter klarnar. Blir det
blåst, så simmar djuret utomordentligt hastigt af och
an i vattnet och blir först lugnt när blåst verkligen
inträder. Några dagar före starkt åskväder med
storm och regn uppehåller sig igeln beständigt ofvan
vattenytan, är ytterst orolig och vrider sig häftigt
af och an liksom hade han konvulsiviska anfall.
Sätt att skura messing och koppar. Messingssaker
kunna på följande sätt blifva mycket blanka: på
fint trippelpulfver slår man antingen bomolja
eller bränvin, doppar en yllelapp i degen och
skurar dermed. Härefter tager man en annan ren och
torr yllelapp, doppar den i torr trippel och skurar
saken dermed å nyo. Slutligen torkar man messingen
med torrt, rent linne. I stället för trippel kan
man använda finsiktad aska, som blandas med rent,
kallt vatten, och dermed förfara på ofvannämda sätt.
Om man putsar messing endast med krita, får messingen
ett annat utseende; men blandar man kritan med svafvel
och gör af blandningen medelst ättika en tjock deg,
så erhåller messingen genom skurning härmed en vacker
gul färg.
För att borttaga fuktfläckar från messing eller
koppar, öfvergjuter man metallen med saltsyra,
som spädes med två lika stora delar vatten, låter
den stå sex till tio minuter och skurar den sedan
med fin lera.
Medel att återställa blank och skrynklig sammet.
Det är en väl känd sak, huru lätt kläder af sammet
förlora sitt vackra utseende derigenom att sammeten
skrynklas eller blir blank. Färgare och fläckuttagare som
renovera sammet taga ofta en dryg ersättning för sitt besvär,
och det torde derföre vara angenämt för våra läsarinnor att
erhålla kännedom om ett enkelt medel att upphjelpa
det förstörda tyget.
Man afsprättar sammetsstycket och spänner det i en
ram: gör derefter ett starkt afkok på grönt té, slår
detta i ett stort, vidt fat och ställer fatet under
ramen, så att ångan träffar sammetens afvigsida. Då
tyget är fuktigt utan att vara rått tager man bort
fatet, vänder om ramen, och stryker sammeten på
afvigsidan flere gånger med ett ej allt för hett
jern, till dess att all fuktighet är utdrifven ur
tyget.
Genom ett dylikt förfarande blir sammeten som den
vore ny. Det är väl öfverflödigt att anmärka, att
innan sammeten utsättes för ångorna från téet, måste
man med en borste väl borttaga allt dam. Vill man
ej göra sig den mödan att lössprätta sammetsstycket,
så fuktar man på afvigsidan de skadade ställena med
en i hett té doppad och väl urkramad svamp, och i
det tvenne personer hålla tyget spändt mellan sig,
öfverfar man det helt lätt med ett jern.
Lim. Ett slags flytande lim, som borde finnas i hvarje
hushåll, beredes på följande sätt: tre vigtdelar lim
sönderbrytas i små stycken och öfvergjutas med åtta
lika vigtdelar mjukt (d. v. s. icke kalkhaltigt)
vatten, hvarefter det får stå några timmar. Derefter
tillsätter man en half vigtdel saltsyra med
trefjerdedels vigtdel zinkvitriol samt håller
slutligen blandningen under tio till tolf timmar vid
en temperatur af 85 till 90 grader Celsius. Detta lim
stelnar icke och utgör ett särdeles godt bindeämne.
</b>Logogryf.</b>
Jag lefver i en dunkel saga,
men att jag sedd af mången är,
man torde få för gifvet taga
af folkets sägen här och der;
ty många underbara rykten
om min tillvaro lupit ut
och hur min åsyn skrämt på flygten
den vilsne vandrar’n utan prut.
Till sjös jag har mig aldrig vågat
utaf ett lätt begripligt skäl
och efter staden aldrig frågat:
Principen! – "du förstår mig väl?"
Dessutom kunde lätt nog hända,
om jag till staden mig begaf,
med mig det tog en snöplig ända
förrän jag visste ordet af:
man kunde som försvarslös häkta
mitt stackars boningslösa jag,
(ett sådant barbari – ursäkta!)
på grund af Svea rikes lag.
För öfrigt skulle jag, kantänka.
för myndigheten göra klart:
"om jag är ogift eller enka,
min resas mål, hvar’från och hvart!"
allt saker som jag knappast känner
stort bättre jag än någon ann’:
nog vet jag att det finnes männer;
men Gud vef hvar jag har min man!
Af typer nio jag presterar,
dem du af mig till låns nu fått;
låt se att du nu flinkt formerar
deraf en hel del smått och godt:
I fredlig nejd en dunkel gömma:
hvad ofta hörs i skogens famn;
hvad våra Bricolister tömma,
helst när det gäller Bellmans namn;
ett djur som mycket godt oss skänker,
fastän man detta afsky plär;
ett annat sådant, som jag tänker
för oss än mera nyttigt är;
figur med form som sockertoppen;
en stötesten i friar’ns väg;
så något som gör godt i kroppen,
och har jag inte rätt, så säg?
det hvarifrån vår tanke sträfvar,
när ljusets sfer han längtar till;
hvad ofta nog förståndet jäfvar
hos den som Bacchus dyrka vill:
och hvad då ofta står i vägen
för denna samme törstens slaf,
som i sin ifver alltför trägen
påskyndar färden mot sin graf:
en sak hvars egenskap bör vara
tilldragande, om den är god;
en sällsynt gäst hur långt vi fara;
i miniatur en "syndaflod";
en följeslagare, som trogen
om än förnedrad vara plär;
hvad frukten var förr’n den blef mogen,
och strömming stundom man förtär;
en sinnebild utaf förtrycket;
en annan sådan mera from:
en vara, som blir prisad mycket
så länge dosan ej är tom;
hvad men’skan ofta här kan blifva
för vilda känslors dolda makt;
hvad vi åt jordens sköte gifva;
och hvad vi, se’n vi dit det lagt,
ju vänta att det skall med tiden;
ett gift, som intet öga sett;
hvad man nog får till sist af striden
i denna verldens "ljuft och ledt";
ett rofdjur, som i nattens timma
på rofvet lurar, rånar’n lik;
ett sakta ljud, som vi förnimma;
en maning till en trött fysik:
ett arbete, som man förkastar:
ett ting som verkar natt och dag:
en språkform, som man rättvist lastar;
ett väderlekens obehag;
hvad våra stadsbud gerna göra
"allt efter taxa", hit och dit;
hvad vi förutan aldrig böra
en sak förkasta bit för bit:
hvad hjelper oss att ankar’n lätta
till munnen fördt? – förstå mig rätt!
hvad gör en kurtisör med rätta
för liten skönhet fin och nätt?
en vigt uti medicinalen;
ett ord som gäller mig och dig:
en fängslad skönhet uppå balen:
en törnig prydnad på din stig:
hvad lilla "Caro" sakta lade
på lilla Hildas knä; och hvad
den gynnar’n gjorde, som man sade
i största hast gaf sig åstad;
ett djur; som slingrar sig i jorden;
hvad gubben var en gång också,
som nu är ålderstigen vorden:
ett ställe der man eldar på,
spörj bara den "som bakar snutar":
och hvad jag logogryfen slutar,
se’n jag i hast ej mer kan få.
A-st.
Charader.
No 1
Mitt första delas ut på landet och i städer.
Det brukas mer bland oss, än ibland våra fäder.
Mitt andra är ett ord, som mången pina plär,
Ja, så, att det helt djupt, djupt in i hjertat skär.
Mitt tredje ville du uti en grufva äga ....
Ja, jag bestämdt det tror, ehvad du än må säga.
Mitt fjerde ser man tryckt, i rader och i flock;
En tidning det ju har, en hedning har det ock.
Mitt hela plägar ske mest vid akademier.
Hos hvarje konstens vän det väcker sympatier.
Wilhelmina.
No 2.
Mitt första ock mitt andra är.
Och den, som detta är utaf mitt första,
Han för mitt hela kallas plär.
Erik Stolt.
Uttydningar.
Lösning af Logogryfen i föregående häfte, sid. 320:
Fartyg, hvaraf fås: tag, yra, yta, arf, fat, fart,
fyra, far, graf, ryta, ta, tar, fy, yr, fyr, "fyr",
art, arg, traf, ty, gryta, gaf, try, tyg.
Lösning af Charaderna i föregående häfte, sid. 320:
n:o 1, Möte; n:o 2, Ordlek; n:o 3, Täckmantel.
Lösning af Stafningsgåtan i föregående
häfte, sid. 320: Bast.
Lösning af Schackgåtan i föregående häfte, sid. 320:
Hvad är verldens hela makt,
Hvad är eröfrarns namn,
Som segrande från trakt till trakt
Bärs uti ryktets famn;
Hvad är nationers kämpasång,
Höjd under buller, bråk och bång,
Mot tålamodets tysta strid
Hos liten vattendroppe blid?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
