Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Prestkriget i Weckholm. Tilldragelse från reformationens första tid i Sverige. J. O. Ahlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Prestkriget i Weckholm.
Tilldragelse från reformationens första tid i Sverige.
Vid början af reformationstidehvarfvet i Sverige, då
brytningen mellan katolicismen och den nya läran
var som skarpast, tilldrogo sig många egendomliga
händelser här och der i landet, hvilka hade sin grund
i den omständigheten, att den nye konungen, som var
reformationen tillgifven, tillsatte i församlingarne
lutherska pastorer, för hvilka de gamla katolska
måste lemna rum. Men att detta icke alltid skedde
godvilligt och utan motstånd, derpå vilja vi nu anföra
ett exempel.
I sydöstra Upland sträcker sig en landtunga långt ut
i Mälaren och berör mycket nära Södermanland med sin
yttersta udde, som innehåller den uråldriga Trögden,
eller Trögds härad, som det nu mera kallas. De
yttersta socknarne på denna landtunga mot Mälaren
och Södermanland äro Weckholm, Kungs Husby och
Thorsvi, bildande tillsammans ett pastorat, som ifrån
uråldriga tider haft stort anseende och hvars pastorer
under medeltiden ofta uppstego till domprostar
och erkebiskopar i Upsala. Traditionen förmäler
äfven, att det i fordna tider varit domkapitel i
Weckholm, med jurisdiktion öfver sydvestra Upland,
Svartsjölandet och vissa delar af Södermanland, och
ett ställe nära prestgården, som ännu i dag kallas
»Kapitlet», tyckes med detta namn bevara minnet
deraf, emedan kapitelshuset skulle hafva varit der
beläget. Men troligen härrör sig denna tradition
deraf, att pastorerna i Weckholm på den tiden ofta,
såsom ansedda män, voro ledamöter i Upsala domkapitel
och möjligen derifrån fingo några ärender sig
uppdragna att i sin hemort ombesörja, med närmast
boende pastorer såsom bisittare. Detta torde vara
rätta betydelsen af »Weckholms domkapitel».
Vid tiden för vår lilla berättelse sammanhängde
icke alla tre pastoratets socknar, såsom nu, utan
Weckholm och Kungs Husby skildes genom ett långt,
smalt sund, som sträckte sig ifrån den nu varande
norra Björkfjärden emellan Kynge by och Weckholms
prestgård förbi Weppeby och Segla till den
fordna Blackfjärden, som nu mera till större delen är
uppodlad till prydliga gärden och hvaraf en obetydlig
del nu qvarstår som ett träsk. Från Björkfjärden
slingrade sig vidare ett annat sund emellan Hedsta,
Basta (fordom Bosestad) och Kungs Husby å ena sidan
samt Sundby, Tjulsta, Ryttesta och Skeberga å den
andra och mötte åter Mälaren fram emot den urgamla
sätesgården Eka i Lillkyrka socken. Detta sund skilde
såväl Weckholm och Thorsvi som Thorsvi och Kungs
Husby från hvarandra, hvaraf man finner, att hela
pastoratet på den tiden var en ögrupp, som sedan
under tidernas lopp öfvergått till fastland.
Omkring år 1527 tillsatte konung Gustaf I den förste
lutherske pastorn i Weckholm. Hans namn var Melchior,
och om honom är den vidunderliga berättelsen, som
finnes i Salvii beskrifning öfver Upland, att han
nämligen läst ned en dräng lefvande i jorden, till
minne hvaraf ett gammalt träkors ännu qvarstår på
kyrkogården.[1] Namnet på den siste katolske pastorn,
som nu måste gifva vika för mannen med de nya
religionsåsigterna, hafva häfderna icke bevarat. En
Salvo Petri Windrufva, som »var kyrkoprest i Weckholm
från 1444 och 1470 var ledamot af kapitlet i Upsala»,
kan det icke gerna vara, emedan han, om han lefvat,
skulle varit alltför gammal att vid ifrågavarande tid
(omkring 1527) kunna hafva något verksamt deltagit i
de händelser, som här nedan skola skildras. Troligen
var det dennes närmaste efterträdare, som måste
gifva vika för den nye konungens makt och den nya
religionen; åtminstone är detta mest öfverensstämmande
med de årtal, vi här ofvan angifvit.
Då den nye kyrkoherden ankom till prestgården, möttes
han af den katolske med förakt och blef med hårda ord
afvisad, emedan han var tillsatt af »en äfventyrare
till kung, som ingen makt hade att ingripa i sådana
saker». Han måste derföre, att börja med, taga sin
bostad i en bondgård; och under tiden gick han omkring
i socknen, visande dem
[1] På denna Socknens Kyrkogård, brede vid stigen,
som går åt Kyrkoherde-Gården, står en lång Påle med
en i Korss påslagen Brädlapp, af fast och varaktigt
Trä, och är nu med lång Måssa öfverväxt. Samma Påle
skal af det tilfället vara ditsat, som åtskillige
i orten veta at berätta, men särdeles Klockaren i
Torsvi Socken Per Andersson, hvilken ännu lefver, och
har i sin ungdom tient hos Kyrkoherden i Veckholms
Socken Salig Herr Uddo Matthei, då han af trovärdigt
och hederligt Folk hördt säjas, at en Kyrkoherde,
för nu vid pass 150 år tilbaka, varit i Veckholm
som hetat Melcker, hvilken haft den plägsed, at han
hvar Afton ehuru sent det också var, gåt i Kyrkan
och giordt sina Böner framför Altaret. Hans Hustru
har icke särdeles tyckt om en sådan Kyrkogång;
hvarföre hon ock om en Afton sagt åt en sin Dräng:
Kära Lasse, om du vil taga et hvitt Lakan öfver
dig och ställa dig i vägen för Far, när han går ur
Kyrkan, och skräma honom, så skal du få et stop Öl.
Der til Drängen samtyckt och stält sig jemte vägen,
då Prästen kom utur Kyrkan. Men när Prästen blef varse
detta Spöket, har han genast med sin Bön til Gud så
mycket åstadkommit, at Drängen börjat siuncka, hvilket
Prästen sedt, och tänkt, at han skulle säja hvem han
vore; Men som Drängen tegat, har Prästen åter begynt
bedia, da Drängen sunckit til Median och ropat: Det är
jag, det är jag. Hvar på Prästen svarat: Nu är det för
sent. Således sanck Drängen lefvandes nid i Jorden:
hvar af denna Pålen blifvit til en åminnelse uprest,
och nog Sten förder i holet omkring den samma.
Beskrifning om Upland af Lars Salvius. Sthlm 1741, ss. 249--50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:28:42 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1873/0069.html
