Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyssarna. Claës Joh. Ljungström - Ett fosterländskt Bildergalleri. XLIII. Johan Messenius. Axel Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kanhända ock dig kysste mången vän, Som kom och
gick, men åter kom igen, Ty tro och trohet i hans
inre bodde; Men mången kyss du fått och mången får,
Som gjort dig och som gör dig djupa sår, När falsk
är vänskapen, hvarpå du trodde.
Den sista kyss, du får, skall kännas k Du får den då
din lefnadsdag är all, Och evighetens stjernor för
dig tändas Men, vet, den kyssen blir dig dock til
Ehuru den af dödens engel gifs, Som då af lifvets
Herre dig skall sändas.
lifs,
Claes Joh.. Ljungström.
Ett fosterländskt
XLIII, Jolxani Ä
uther skakade i Tyskland den romersk-katolska
hierarkien, som hotade att klafbinda den fria tanken
och nedtrycka folken under kyrkans verldsliga makt.
hvilken tyngde på dem som en mara.
Kef ormatio n ens rop genljödo Öfver Östersjön,
och Gustaf Yasa förjagade munkar och nunnor,
indrog klostren, införde den evangeliska läran och
uppbyggde på prestväldets spillror monarkien. Men
ännu lefde mången hemlig katolik i Sverige, och en af
Gustafs egna söner ville omgöra fadrens verk. Ledd af
jesuitiska rådgifvare, beslöt Johan att uppfostra sin
son Sigismund i katolska läran för att denne skulle
Polens krona, hvarefter en dynastisk union skulle
bildas af Sverige och Polen. Men en annan af Gustafs
söner omintetgjorde planen. Sigismund fick stanna
i Polen, och Carl tillryckte sig Sveriges krona,
stadgande här den evangeliska läran, hvars sanning
hans son skulle besegla med sin hjeltedöd. Sigismund
bibehöll dock sina anspråk, katolska ränker spunnos
och en ofta onödig oro för desamma visade sig
på motsatta sidan - hvaraf följde ofta blodiga
förvecklingar.
En bland de gestalter, som afteckna sig på denna mörka
bakgrund, är Jolian Messenius, som föddes i Juli månad
1579 (eller 1581) i byn Freberga uti Kälfvestens
socken, en knapp mil från Yadstena. Fadren var
mjölnaren Johannes Thordonis. Han dog 1588 och ligger,
enligt Gahm, begrafven under ett skuggrikt träd vid
klockstapeln på Motala kyrkogård. Modren hette Brita
Andersdotter och var spinnerska från någon backstuga
utanför Örebro. Aret efter. fadrens död skickades den
unge Messenius till Yadstena skola, der han förblef
i tre år. I denna stad, der den heliga Birgittas ben
hvilade och der det ryktbara birgittiner-klostret
blomstrat, funnos många anhängare af den gamla läran,
så att Messenius redan
Johan Messenius.
i skolan insöp smak för katolicismen. Hans
ovanliga själs-gåfvor tillvunno honom uppmärksamhet,
och en katolicismen u hemlighet tillgifven prest
Mogens Andersson sände år 1595
den hoppgifvande ynglingen utan modrens vetskap till
jesuiterskolan i Braunsberg, hvarest då danades
jesuiter till Nordens omvändande. Han reste 1603
till Krakau och 1604 till Rom, men återvände snart
derifrån, tog doktorsgraden iInnspruck år 1606 och
ut-nämdes samma år i Prag af kejsaren till Poéta
Csesareus. Han begaf sig nu till Danzig, der han
öppnade en lifligt besökt skola och 1607 gifte sig med
Lucia Gröt-husen, dotter till Sigismunds informator,
den bekante Arnold Grothusen, och hedrad efter åratal
af pröfningar af sin make med namnet »integerri-ma
conjux».
Messenius ville tillbaka till fäderneslandet och
skickade sin hustru till Stockholm för att
hos Carl IX utverka tillåtelse till återresan. Hon
lyckades erhålla lejdebref åt honom, så att han
år 1608 ändtligen fick återse fosterbygden, Här
möttes han genast . af ovänner, hvilka af skäl,
som skola visa sig, sökte göra honom misstänkt, men
han frikändes och erhöll till och med efter aflagd
trohetsed ett anslag af 150 tunnor spanmål och 150
rdr, förnämligast genom den mäktige Erik Tegel,
hvars ynnest han sökte eller hvars misstankar han
ännu ville insöfva.
Följande året anställdes han som juris et politices
professor vid Upsala universitet, på hvilken plats
han utvecklade stor verksamhet, jemte det han med
största flit studerade sitt fäderneslands häfder,
utgaf flere arbeten och meddelade de studerande
enskild undervisning i vältalighet och poesi. Hans
snillrikhet och behag i framställningen samlade kring
honom många lärjungar, och många adeliga familjefäder
satte sina söner under hans enskilda ledning. Dessa
tillätos af honom allt möjligt sjelfsvåld, och då
konsistorium ville varna eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
