- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 14, årgång 1875 /
50

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En kongsskjuts. Omtalad af Claës Joh. Ljungström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50

Omtalad af Claes Joli. -Ljungström.

t n gammal skräddare, som anlitades af mina föräldrar,
och derföre stundom satt hemma hos dem och sydde,
samtalade en gång med min mor om menniskornas o
förnöj samhet. Min mor frågade huru det var fatt att
denna så outplånligt fanns till. Alexander Sundblom,
så hette mästaren med nålen, hade i allmänhet icke
blott klar tankegång, utan äfven god förmåga att
lägga i dagen hvad han tänkte, - han hade också
varit skrifvare hos grefve Creutz, denne domaren, om
hvilken hundra och åter hundra historier ännu lefva -
han fattade sin kritbit och ritade med den ett hjerta
på bordet, och i hjertat slog han en cirkel. »’Se nu,
Stina», sade Sundblom, »här har du ett hjerta, det
är menniskans hjerta, och derinne är en trind kula,
det är jordklotet, det är hela verlden; men hjertat
är hörnigt och jorden är trind, hon kan icke fylla
i alla hörn; derföre ^blir menniskan aldrig nöjd.»

Den gamle skräddaren hade rätt. Menniskan blir
aldrig nöjd, hela verlden kan icke uppfylla hennes
önskningar.

Är det då underligt att menniskorna klaga beständigt
och beständigt ropa efter det, som är bättre -
i deras inbillning bättre - än det de hafva, samt
önska sig endera tillbaka till »de gamla goda tiderna»
eller framåt till - månen, eller till »det tusenåriga
riket».

Yar det bättre förr än det är nu?

Omöjligt!

Blir det bättre framdeles?

Ja!

Det blir framdeles bättre, om menniskorna inskränka
sina fordringar, om de stäfja sina begär, om de
lära sig den första och enda regeln för all lycka,
den att vara förnöjsamma.

Förr var det ingalunda bättre. Hvilka boningar hade
folket för blott femtio år sedan? .- Förnöjsamheten
bodde dock merendels i dem sorn ständig gäst. -
Hvilka kläder hade man? - Man var dock välklädd
äfven då. - Hvad mat hade man? - Man var dock frisk
och stark äfven då. - Hvilka skattebördor drog man? -
Man hade ingalunda mindre, än nu, försåvidt man jemför
tillgångarna då och nu.

Men hvart tog Kongsskjutsen vägen? - Nemligen den
Kongsskjutsen, hvarom här skulle skrifvas.

Reflexionerna togo honom. - Han drog annars till
Norge.

Se här framställningen af densamma, sådan den
är antecknad efter en authentik handling från
Kinnefjerdings härad af Skaraborgs län.

»N:o 2.

Skjutslista för H. M. Konungens Resa till Norrige i
April månad 1828.

Skjuts-
Skjuts- Bond-

n:r.
hästar, vagnar.

Hans Maijt:s Konungens vagn . . 8,

1. Hingstridarehäst ........ 1. 9.

2. Löparens Kjerra......... 2.

3. Vagnmästarens dito........ 2.

4. Cabinetts Kammarherrens vagn . . . .
3.

5. H. M. Konungens Adjutanters dito . . 3.

6. Dito Dito
. . 3.

7. Ordonance Officerares dito.....3.

8. Förste Lifmedic. Edholms dito .... 3.

9. Konungens Kammartjenares dito ... 4.

10. Kammartjenaren Nordströms dito . . .
3.

11. Konungens Garderobs vagn . . . .
.4.

12. Dito Sängvagn.......4.

13. Dito Biblioteqve.......2. 1.

14. Öfverste D’0rchimonts Bagage Wagn . . 2.

15. l Bondvagn för bagage ...... 2. 1.

16. l dito för Stallbetjening ....
2. 1.

17. l dito för Gardister och Jägare . .
2. 1.

Transport 53. 4.

f!8. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25.

Transport 53

Hofmästaren Prevosts vagn ... 4.

dito Hallströms dito ... 4.

Bokhållarens Kjerra...... 2.

Conditorns vagn . . . .... 4.

Fourgon......... 4.

En Kistvagn........ 4.

En dito ........ 4,

En bondvagn........ 2.

28.

Summa 81.

M. Brahe.»

Sådant uppbåd hade en kongsskjuts med sig 1828, och
synnerligast en sådan från Stockholm till Kristiania,
emellan konungens begge hufvudstäder.

Resan upptog merendels nio dagar med 6 å 8 dylika
häst- och skjutsombyten hvarje dag. ,

Se här huru resan gick!

»Marsch Route

1828 April d. 21 till Ekolsund. d. 22 till Arboga,
d. 23 till Säbylund. d. 24 till Marisestad, d. 25 till
Lidköping, d. 26 till Uddevalla, d. 27 till Strömstad,
d. 28 till Möss. d. 29 till Christiania.»

Hvilket bråk, hvilket besvär, hvilka omsorger
för embets-och tjenstemän! Hvilken tidspillan för
allmogen, som skulle uppbådas och komma - komma i
rätter tid!

Natt qvar t er en s iordningställande fordrade stundom
t. o. m. veckors tid.

Flere tusen dagsverken förspilldes dessutom af
dem, som skockades till hästombytaingsställena att
se ståten, ty vid pass två tusen personer voro i
allmänhet samlade vid hvarje hästombyte.

Hvad sålunda en dylik nio dagars färd med minst sex
hästombyten per dag, med 81 hästar vid hvarje ombyte,
med skjutsbondedagsverken, uppbådningsdagsverken,
dagsverken af åskådare - o. s. v. kostade, det fordras
en gammal Seseman att kunna uträkna.

Nog af: resan var dyr.

Men hörde man någon klaga deröfver? Ingen klagade,
ingen knotade, alla voro glada. - Kongen skulle
komma. Det var nog. Och »äreportar», de ene befängdare
än de andre, uppsattes, man förberedde sig på tal,
och tal höllos. Men allt var godt, gladt, förnöjsamt.

Ändock reste Konung Carl XIV Johan, denne - i sanning
- utmärkte konung, Sverges bäste konung sedan Carl XI
- ändock reste han långt billigare för svenska folket,
än någon af hans företrädare på ungefär hundra år,
ehuru man måste medgifva att resan kostade betydligt.

Annorlunda nu. Svenska Folket vet ingen kongsskjuts af
emot hvad förr var. Redan konung Oscar I reste enklare
än sin far, och konung Carl XIV Johans sonsöner kunna
icke sägas hafva betungat land och folk, ehuru dagens
jem-mervisor öfver dryga onera högljudt sjungas.

Yäl oss och vårt land, ty allt har gått framåt till
det bättre, och det har gått med stora steg. - Endast
ett återstår att Önska oss: det är förnöjsamheten. Men
denna vinnes blott genom arbete och omtanka, aldrig
genom jagt efter njutning och beqvämlighet.

Den annorlunda menar, han rese till en annan planet
att der drömma om de lycksaligas öar samt om sin
kongsskjuts dit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:30:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1875/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free