Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vadstena slott och dess minnen. Herm. H-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en kunglig borg knappt tusen steg derifrån resa
sig på stranden af Vettern.
Vi känna icke de skäl, som föranledde Gustaf Vasa att
i en oansenlig landsortsstad uppföra ett residens,
värdigt den första staden i riket. Måhända var det
ställets natursköna belägenhet, som bestämde hans val;
troligare leddes han dock af politiska skäl; kanske
ville han omge sin nyfödda konungamakt med den glans,
som var fäst vid det ryktbara klostret.
Huru som helst beslöt han att i södra ändan af staden
uppföra en borg och lät 1545 lägga grundvalarna
till slottet. För att bereda utrymme för byggnaden,
lät konungen undanrödja flere gårdar, för hvilka
borgrarne fingo ersättning i, eller rättare sagdt,
satte sig i besittning af, klosterjord söder om
staden. Slottsbyggnaden anförtroddes åt en ingeniör
Bulgrim och byggmästaren Jakob Vee, hvilka utförde det
med både skyndsamhet och skicklighet. Besynnerligt
nog undgick stadens Birgittinerkloster ödet att få
lemna sina byggnader till material för kungshuset. I
stället blefvo klosterhusen i Skeninge och Alvastra
nedbrutna och använda till byggnadshjelp för slottet.
År 1552 var detta så färdigt, att den femtisexårige
konungen der kunde fira bröllopet med sin tredje gemål
Catharina Stenbock. Borgen utgjordes då af en aflång
fyrkantig hufvudbyggnad, flankerad med s. k. rundlar
eller runda hörntorn och omslutande å ena sidan en
fyrkantig borggård. Sjelfva slottet bestod då, såsom
än i dag, af en trevåningsbyggnad med ett midtparti,
hvilket likt ett ofantligt torn höjer sig emellan
sidopartierna. Det hela omslutes af Vettern och de
breda vallgrafvarna, hvilka från sjön ständigt hållas
fyllda med vatten och afspegla på sin sällan krusade
yta den jättelika byggnaden.
Omgifningarna kring slottet hafva i senare tider
blifvit mycket förändrade, dels genom vallarnas
borttagande, dels genom anläggningen af en ny hamn,
hvartill äfven de upprensade slottsgrafvarna få
tjena. Men sjelfva slottsbyggnaden qvarstår till
det yttre restaurerad och i det närmaste sig lik som
i Vasa-ättens dagar. Den eger flere arkitektoniska
detaljer af högt värde, ehuru de vid ett flyktigt
beskådande försvinna för det helas öfverväldigande
massor. För konsthistorikern eger Vadstena
ett särskildt intresse såsom ett af Sveriges äldsta
slott i nästan ogrumlad renässansstil.
Vadstena har icke blott sin historiska krönika;
det har äfven sin roman och, om man så vill, äfven
sin folksaga.
Det lärer varit Gustaf Vasas afsigt att anslå
detta ställe, vittnet till hans ånyo uppspirande
husliga lycka, till enkesäte åt sin gemål Catharina
Stenbock. Emellertid ändrade han beslut och bestämde
det att jemte Östergötland tillhöra hans son Magnus
såsom hertigdöme.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
