Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Husaby. Herm. H-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
bågar ger koret från söder sin belysning och öfver
ingången till sakristian är ett litet fönster med rund
betäckning igen-muradt. Af alla tecken ser man att
sakristian är yngre än kyrkan, ehuru i alla fall äldre
än den senares takhvalf. Deremot är korets utsprång
i öster samtidig med hufvud-byggnaden och bildar en
h alfcirkel af 44 fot i yttre omkrets. Betäckningen
öfver detta utsprång är enligt rund-bågsålderns
äldsta bruk ett hjelmhvalf utan gördelbågar och ett
litet fönster åt sydost sprider inom detsamma en
sparsam dager.
På norra sidan om genomgången, som förenar
skeppet med koret, finnes en fyrkantig muröppning,
som enligt folksägnen leder till en underjordisk
gång. Dylika berättelser om lönngångar i kyrkor och
kloster äro mycket vanliga och hafva öfverallt, då
förhållandet blifvit närmare granskadt, befunnits
vara idel. dikter. Beträffande den här omnämda
muröppningen torde man komma sanningen närmast om
man anser den vara öppningen eller nedgången till
en helig brunn, en inrättning, som ingalunda är
ovanlig i äldre kyrkor. I korets utsprång märkes vid
fönsterbröstningen en skålformig eller tratt-formig
fördjupning med hål i botten. Sådana trattstenar
äro icke heller ovanliga och hafva troligtvis tjenat
till vigvattnets uttömmande. Kyrkan har för öfrigt
i behåll tvenne sidoaltaren
Husaby
(Teckning af C.
Gustaf den förste, och en annan, en äldre, som sättes
i samband med följande berättelse.
En korp rest i Husaby gjorde ofta besök hos en vacker
bondhustru i granskapet, som å sin sida icke ogerna
tycktes emottaga den andliges påhels-ningar. Men
hennes man, som hade sina misstankar om deras
förhållande och önskade göra ett slut på dem, utspände
en natt kring sin stuga ett vargnät och utskrämde
munken. Denne lyckades väl undkomma, men måste lemna
sin kåpa i sticket; och skall det vara en af dem,
som nu förvaras i kyrkan. Då konung Carl den elfte och
hans gemål 1691 besökte Husaby, blef d. v. kyrkoherden
Petter Tugu-rin anbefalld att omtala historien,
hvilken, enligt en berättelse i Husaby kyrkobok,
"Ogement» skall ha roat deras majestäter.
Ej långt från kyrkan ligga tvenne märkvärdiga
källor: S:t Sigfrids, ett par hundra steg i öster,
och S:t Britas, ungefär lika långt i vester. Det var
enligt berättelse i den först-nämda af dessa källor,
som Olof Skötkonung, hans gemål och hoffolk efter år
1000-antoge dopet och läto kristna sig. Sigfridskällan
upprinner från foten af en sandsten skulle och har ett
klart rensmakande vatten, ehuru källådern är svag. -
Troligen användes källan sedan länge såsom dopkälla,
emedan vattnet under medeltiden ansågs besitta
undergörande egen-
kyrka.
S. Hallbeck.)
Utsigt af Husaby.
(Teckning af C. S. Hallbeck.)
förutom en mängd andra minnen från katolska
tiden. Bland sådana, som pläga förevisas den resande,
äro trenne gamla korkåpor, af hvilka en är skänkt
till kyrkan af konung
skaper och mången sjukling här sökte bot för sin
förstörda helsa. Men denna öfvertro väckte, under den
reformatoriska ifver, som utmärkte det protestantiska
presterskapet i Gustaf
Y. Fam.-jQimu 1870.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
