Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åbo. Rudolf Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
honom. Han hade ej ens förtjent förvisning från
universitetet, det mildare straff, hvartill fåtalet
i konsistorium velat döma honom.
Under Carl XLs tid finna vi i Åbo en af dess mest
för-tjenstfulla och verksamma biskopar, Joh. Gezelius
d. ä. Han verkade nitiskt för presternas bildning,
för skolan och universitetet. Den finska bibeln
utgafs ånyo i hans tid. Sjelf utarbetade han
läroböcker i flere kunskapsarter och tryckte dem
på sitt eget tryckeri. Han var äfven medlem af
kyrko-lagskomitén. Ledamöt af den 1686 nedsatta
lagkomitén var äfven en finsk man, Sven Lejonmark,osom
skall ha redigerat Giftermålsbalken. Redan 1660 hade
Åbo hofrätt fått två riksråd till bisittare och det
hade bestämts, att assessorerna skulle bestå af lika
många frälse- som ofrälse män.
Carl XII:s tidehvarf var en förstörelsens tid
för Finland. Det har i afseende på den nationella
stämningen gjort epok. Ryssarne bemäktigade sig då,
som man vet, hela Finland. Åbo intogs utan motstånd
den 28 Augusti 1713. Invånarne hade flytt, en stor
del till Sverige. Så biskop Joh. Gezelius d. y.,
och med honom hofrätt och akademistat. Biblioteket,
kyrkans lösa egendom och andra samlingar hade ock
Öfverflyttats. Ryssarne drogo sig visserligen
tillbaka, men åter-kommo och synas i Åbo haft
sitt hufvud q var ter. Czar Peter skall äfven
der någon tid underhandlat med Görtz. 1722 kommo
flyktingarne tillbaka och Finlands högskola invigdes
åter högtidligen den 22 November, de lägre skolorna
upprättades ånyo och församlingen försågs med nödige
lärare.
Sveriges bekanta lagbok af 1734, gällande äfven
för Finland, öfversattes, efter förordnande, på
finska 1739 af lagman Paléen. Denna öfversättning
förnyades af hofrättsaktuarien i Åbo Georg Salonius
och öfversågs och förbättrades slutligen af sino tids
störste rättslärde, Mathias Calonius.
Åbos namn är ock oskyldigt förenadt med en af de
nesligaste freder Sverige afslutat. Det var den 7
Augusti 1743. Hela Finland hade ånyo varit i ryssarnas
våld. Ett lika lättsinnigt, som öfvermodigt börjadt
krig slutades med skam och en betydlig landafträdelse.
Yi hafva sett, att det stod illa till med
det medicinska studiet vid grundläggningen af
universitetet i Åbo. En student gjordes till
professor. Hans efterträdare, Elias Tillandz, var
den förste, som här (1686) anställde dissektioner på
mennisko-kroppar och begagnade Finlands första kända
helsobrunn, Kuppis. Sjelf tillredde han medikamenter
och. anses för den egentliga grundläggaren af den
medicinska vetenskapen i ositt land. Först i början
af 1700-talet talas om ett apotek i Åbo. I medlet
af samma århundrade fick universitetet ständig
anatomisal, kemiskt laboratorium och botanisk
trädgård. Från denna tid börjar det grundligare
medicinska studiet. Det första länslasarettet
i Finland Öppnades i Åbo den l Mars 1759. Det
var en följd af Adolf Fredriks förut nämda resa i
Finland. Ekonomie professorn Pehr Kalm har ock stora
förtjenster om jordbrukets förkofran i landet.
Gustaf IILs revolution 1772 möttes af allmän sympati
i Finland. Den nye konungen visade sig ock mycket
verksam för denna landsdels utveckling i många
riktningar. Åbo hofrätt var öfverhopad af göromål,
dess lagskipningsområde för vidsträckt. För att lätta
dess börda och befordra en skyndsammare utöfning
af rättvisan, upprättades derför på två afdelningar
Vasa hofrätt den 28 Juni 1776. Sjelf besökte konungen
Åbo 1775.
Yid ryska krigets förnyande 1789 lade Åbo
borgerskap mycken patriotism i dagen. Förskotter
gjordes vid arbetet på försvarsverket vid Hangö
och armén försågs med proviant. Konungen aflät
härför ett tacksägelsebref den 28 April, äfvenså
överstelöjtnanten K v. Stedingk, som jemte en del af
flottan varit inqvarterad i Åbo.
Under Gustaf IV Adolf stiftades den l November
1797 det finska landthushållningssällskapet
i Åbo, som utöfvat en så stor och välgörande
inflytelse på landtbrukets och industriens
förkofran i landet. Grunden till en ny storartad
universitetsbyggnad lades 1802 under konungens sista
resa i Finland. Denna tid var ock universitetets mest
lysande. Tengström
(sedermera biskop), Porthan, Calonius, Franzén
m. fl. prydde då dess lärostolar. De voro sin tids
utmärktheter och några af dem hade en stor betydelse
för det nationella Finland. I synnerhet gäller
detta om Porthan, hvars kolossala staty, i brons af
Sjöstrand, också nu i en lund nära domkyrkan i Åbo
vittnar om nationens tacksamhet och hågkomst. Finnarne
anse egentligen honom för upphofsmannen till deras
sjelfständiga nationalitetssträfvande. Han verkade ej
blott genom tryckta skrifter, utan äfven omedelbart på
sina lärjungar, till hvilka räknas Kellgren, Franzén,
Choraeus m. fl. 1770 stiftade han det bekanta vittra
Aurora-sällskapet, hvars medlemmar voro universitetets
då varande mest utmärkte omän. Dess organ var
»Tidningar utgifna af ett sällskap i Åbo». Porthan
var i flere år dess hufvudredaktör. Medarbetare voro,
utom nämda hans lärjungar, M. Calonius, A. N. Clewberg
(adlad Edelcrantz) m. fl. Kellgren började här sin
pjoetiska bana. Att äfven Lidner samtidigt var någon
tid i Åbo, är bekant. Franzén författade redan denna
tid som docent och professor i Åbo sina första och
bästa dikter. Aurora-förbundet stod i gemenskap med
det vittra sällskapet Utile Dulci i Stockholm. De
hade till en del gemensamma medlemmar.
Men det sista kriget kom, som skulle åtminstone
politiskt skilja Sverige och Finland. Den 25
Mars intågade Buxhövden i Åbo och togohär sitt
högqvarter. Det var i dessa trakter, ej långt
från Åbo, vid Lemo, som försök gjordes d. 27
Juni till en svensk landstigning, ehuru med en
otillräcklig truppstyrka under general Yegesack. Den
misslyckades. Huru det hela afslutades med freden
i Fredrikshamn 1809, är tillräckligt kändt. Skilda
gingo nu Finland och Sverige sina öden till möte,
omen det förflutna, det gemensamma utplånas
ej ur historien. Åbos glansdagar voro ock snart
förbi. Kejsar Alexander gjorde här besök den l-3 April
1809 under landtdagen i Borgå och tog staden och några
dess institutioner i ögonsigte. Den nya styrelsen tog
till en början sitt säte i Åbo. Till universitetets
kansler nämdes statssekreteraren Michael Speranski, en
man, som uppriktigt synes arbetat för Finlands väl. I
slutet af Augusti 1812 sammanträffade Alexander och
Sveriges nya kronprins i Åbo. Hvad der öfver-enskoms
har ej varit utan inflytelse på såväl Rysslands och
Sveriges, som Europas öden. Den kejserliga finska
senaten, så kallades den nya styrelsen, flyttades 1819
till Helsingfors, men tvenne år förut hade Åbo stift
upphöjts till erkestift. Ännu fanns universitetet
qvar. Här började docenten Adolf Ivar Arvidsson
utgifva en politisk tidning, »Åbo Morgonblad» (1821),
hvari han med värma uppmanade till ett sjelfständigt
nationelt sträfvande och angrep med någon häftighet de
nu bestående förhållandena. Detta väckte vederbörandes
misshag. Tidningen förbjöds och Arvidsson bortvisades
från universitetet. Han flyttade då till Sverige, dit
redan långt förut flere, hos oss väl kände, infödde
finske män öfvergått. Så general Adlercreutz, friherre
af Wetterstedt, C. D. Skogman, Gabriel Poppius och
Frans Michael Franzén. Andra följde, såsom tondiktaren
Bernh. Crusell, målaren Alex. Laurseus m. fl.
Den 4 och 5 Sept. 1827 gick det gamla Åbo upp i
lågor. Hela universitetets bibliotek (50,000) band och
samlingar lades härvid i aska. Följande året flyttades
landets första lärdomssäte till Helsingfors under
namn af »Kejserliga Alexanders Universitetet», och
det uroaskan i en skönare yttre gestalt småningom åter
uppstigande Åbo inskränktes till en stad för handel,
industri och näringar. Såsom sådan intager hon väl ej
mera första rummet, Yiborg, Uleåborg, ja Helsingfors
ha gått henne mer eller mindre förbi, men hon intar
dock ojemförligt främsta platsen såsom landets äldsta
och på minnen rikaste stad. Detta menniskoanden
fängslande företräde kan ej beröfvas henne.
Det närvarande Åbo är en ganska välbyggd, vacker och
reguliert anlagd stad. Liksom i allmänhet i Finland,
icke ens Helsingfors undantaget, finnas jemförelsevis
få hus, som äro mer än två våningar höga. I Åbo,
så vidt vi minnas, resa sig endast det forna
universitetshuset, elementarskolans hus och den ryska
kasernen med tre våningars höjd. Aura delar staden
i tvenne hälfter, den norra och den södra. I den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
