Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wemdalen. Karl Ekström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
och i dalarna står tjockt med säd, så att; man gläds
dervid och sjunger»».
Icke desto mindre har Herjeådalen allt sedan denna
tid legat i glömska, till dess i våra dagar en eller
annan turist eller konstnär förirrat sig till denna
herrliga fjelibygd. Isynnerhet har under de sednare
åren en mängd engelska turister besökt dessa aflägsna
trakter, företrädesvis den del af landskapet, som är
känd under benämningen Ljusnedals lappmark, och det
är en tillfredsställelse att kunna säga, att deras
beröm stått öfver allt beröm.
Herjeådalen, ifrån dess gränser till Dalarna,
Helsingland och Jemtland upp mot riksgränsen, kan
sägas till sina hufvud-partier utgöras af skog, berg
och fjell, af hvilka sednare många äro klädda med »den
eviga snön". Landskapet genomflytes af Ljusnan och
Ljungan, hvilka båda - liksom ock Dalelfven - hafva
sina källor i närheten af den höga fjellkäglan Ljusne-
kan födas närmare 700 kor - säkerligen det högsta
antal, som finnes i någon ladugård i Sverige.
Herjeådalen innefattar, trots sin stora ytvidd,
blott två konsistoriella pastorat - Sveg och Hede
- med sju socknar och ett kapellag samt Ljusnedals
bruksförsamling. Ett af dessa pastorat, nämligen Hede,
är dock vida större än månget tyskt furstendöme:
det har en utsträckning i längd af omkring fjorton
mil och en bredd af omkring sju mil!
Och hvilka skatter döljer icke Herjeådalen i sitt
inre! Nickel, koppar och jern äro mineralier, som
man nu för tiden förstår att sätta värde på och taga
till vara.
Men för att söka skatter här behöfver man sannerligen
icke gräfva sig ned till jordens innandömen. Eedan
det, som finnes öfver eller på marken, är en
förmögenhet af så jättelik storlek, att det skulle
vara fåfäng möda, att söka beteckna den med siffror.
Wemdalen.
(Teckning af C. S. Hallbeck.)
stöten, belägen midt i råskilnaden mot Norge. Landet
är för öfrigt genomskuret af otaliga större och
mindre vattendrag, rika på ypperlig s. k. fjellfisk,
och med floddalar af så rik växtkraft, att ingen, som
ej personligen öfvertygat sig derom, kan tro, att här,
midt uppe bland snöfjellen, en så utomordentligt rik
vegetation skall kunna blomstra. Dessa floddalar hafva
ofta en utsträckning af flera mil, och det saftiga
gräs, som här växer, uppnår ofta rågens höjd. Också
anmärker Schissler, att han sjelf sett, att under
äfven snödigra vintrar det obergade gräset i dessa
fjelldalar stuckit högt upp öfver snötäcket!
Det är helt naturligt, att under sådana förhållanden
boskapsskötseln skall utgöra befolkningens
hufvudnäring. Också är denna redan ganska högt
uppdrifven, såsom ett bevis hvarpå i förbigående torde
få anföras, att vid Ljusnedals herrgård, belägen midt
ibland fjellen och längst upp mot riksgränsen,
Och hur skulle icke allt detta kunna vidgas, hur lätt
skulle icke Herjeådalen kunna tillvinna sig namn som
en af Sveriges rikaste provinser - om den blott hade
kommunikationer! Dock, säkerligen skall den dag snart
komma, då äfven här ånghästen ilar fram och visar
befolkningen hvad den har att göra, för att icke vara
hänvisad att blott sörja för de dagliga behofven. När
midt i provinsen en tunna salt oftast kostar 40 kronor
och derutöfver, så kan man förstå det oafvisliga
behofvet af ett förbättradt kommunikationsväsende.
Följande Ljusnans herrliga floddal går här landsvägen
fram från Helsingland till Köras. En annan väg från
Jemtland går öfver Klöfsjö fjell och möter den förra
i Wemdalens socken. En tredje väg går från Sveg socken
öfver Lillherrdal till Särna i Dalarna - men detta är
också allt. Vägarna öfver Klöfsjö fjell och från Hede
till Köras hafva först på allra sista tiden blifvit
anlagda. Förut fick den resande frakta sig fram bäst
Y. Familj-Journ. 1877.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
