Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bayeux-tapeten. F. Heurlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
som blifvit förvarade till våra dagar. Tapeten utgöres
af ett långt och smalt väfstycke, 2B6 fot långt och
l,7. fot. bredt. Tyget har sannolikt ursprungligen
varit oblekt lärft, som tiden förlänat samma färg
som brunt hollandslärft.
Tapeten innehåller 72 olika fält, af hvilka några
upptaga en stor mängd af bildade föremål. I sin helhet
återgifver den 623 menskliga gestalter, 202 hästar
och mulåsnor, 55 hundar, 505 andra djur, 37 byggnader,
41 fartyg och båtar, 49 träd - tillsammans ej mindre
än 1,512 föremål. Hvarje fält är en tafla för sig,
från de Öfriga i allmänhet åtskild genom broderade
träd eller byggnader. Betydelsen af de figurer,
hvarje fält innehåller, förklaras mestadels genom
en deröfver befintlig latinsk inskrift i tumshöga
bokstäfver. Figurerna äro åstadkomna genom brodering,
i det ylletrådar af åtta olika färger blifvit lagda på
lärftet och derpå fastade medelst tvärs öfver gående
trådar. Der meningen är att framställa köttpartier,
är lärftets yta lemnad bar. Teckningen af föremålen
är rå och stor brist på naturtrohet råder (man får
bland annat se blåa, gröna, röda och gula hästar),
likaså saknas ock helt och hållet perspektiv, men
kompositionen är i hög grad djerf och snillrik, och
de särskilda framställningarna äro, i betraktande af
den tidens målningskonst och det material, hvari de
äro åstadkomna, utomordentligt väl utförda.
Detta märkvärdiga broderi utgör i sin helhet
en framställning af händelser, förknippade med
den normandiska eröfringen af England. I det
första fältet synes sålunda Edvard Bekännaren på
tron. Inför honom står Harald Godvinsson i begrepp
att afresa till Normandie, för att meddela Vilhelm
Eröfra-ren, att denne blifvit utsedd till Edvards
efterträdare. De närmast följande fälten återgifva
Haralds reseäfventyr på färden till Normandie,
hans besök hos Vilhelm och hans återkomst till
England. Derpå följa framställningar af Edvards
sjukdom och begrafning, troninkräktaren Harald
Godvinssons kröning och de händelser, som förebådade
hans stundande olycksöde. Vidare återgifvas Vilhelms
rustningar, hans landstigning på Englands kust,
förberedelserna till slaget vid Hastings, drabbningen
sjelf och Haralds död på slagfältet. Broderiet
slutar med engelsmännens flykt efter slaget. Tapetens
bård af bildar lejon, fåglar, kameler, minotaurer,
drakar, sfinxer, några fabler af ^Esopos och Faidros,
teckningar erinrande om landtbruk, jagt o. s. v.
Några händelser äro å bayeux-tapeten aibildade,
som icke blifvit af historieskrifvare omnämnda, men
hvad som förlänar detta broderi ett synnerligt värde,
är det ljus, det sprider öfver seder och bruk på den
tid, från hvilken det förskrifver sig. I afseende å
beskaffenheten af klädedrägt, vapen o. s. v.
SrDKPbAROLD
GLORVM
En del af tapeten i Bayeux.
finnes ingen, till ifrågavarande tid hänförlig
framställning, som är på en gång mera åskådlig
och sanningsenlig. Den tidens täf-lingslekar,
den kungliga ståten, byggnadernas beskaffenhet och
dylika saker erhålla i denna rad af taflor en osökt
belysning. Traditionen förmäler, att broderiet skall
vara ett verk af Vilhelm Eröfrarens drottning Mathilda
och hennes hofdamer. Det lider ock intet tvifvel,
att detsamma är mycket ålderdomligt. Åtskilliga
af de afbildade tilldragelserna äro så noggrant
och omständligt återgifna, att de tydligen visa,
det teckningen måste förskrifva sig från ett
ögonvittne eller vara utförd efter anvisningar af
ett sådant. Emellertid hafva några granskare velat
förlägga dess förfärdigande till tolfte, i stället
för elfte, århundradet och tillagt en annan Mathilda,
nämligen Henrik I:s gemål, äran deraf. Mot denna
uppfattning har man emellertid anmärkt, att under det
Vilhelm Eröfrarens maka helt naturligt kunde önska,
att på detta sätt bevara minnet af sin mans storverk,
känner man om hans oroliga och krigiska ättedotter,
kejsarinnan Mathilda, intet, som berättigar den
förmodan, att hon skulle hafva varit hågad sysselsätta
sig med ett fredligt värf af så arbetsam natur.
Tapeten skänktes ursprungligen till domkyrkan
i Bayeux, såsom ett minne af den hjelp, som vid
invasionen lemnats Vilhelm af Odo, hans halfbroder,
hvilken var biskop i denna stad. Vid högtidliga
tillfällen begagnades den att pryda kyrkans skepp,
hvars inre sidor den var tillräckligt lång att
omsluta. Det dyrbara minnesmärket har varit utsatt för
många faror. Aren 1106 och 1160 uppgick domkyrkan
i lågor, 1562 plundrades den af kalvinisterna,
som foro illa fram, men alltid lyckades man rädda
den märkvärdiga medel-tidslemningen. Vid de stora
trupprörelserna i Frankrike 1792 ut-togs den ur
katedralen, för att användas till hölje öfver en
transportvagn, men i
sista ögonblicket upptäcktes detta tilltag, och den
hotande förlusten afvändes. Slutligen sväfvade den
1871 i fara att falla i preussarnas händer. Dessa voro
nära staden, men myndigheterna läto i största hast
dölja klenoden på ett säkert ställe. Dess tillvaro
lär en lång tid hafva varit förgäten, men efter det
den åter blifvit uppdagad, var det länge brukligt
att en gång om året utställa den till beskådande af
folket i kyrkans hufvudskepp. Då Napoleon I rufvade
på sin plan, att företaga ett stort infall i England,
lät han hemta tapeten till Paris och utveckla den i
nationalmuseum, uppenbarligen i afsigt att uppegga
befolkningens känslor och uppmuntra den att ingå på
hans plan. Den återfördes emellertid till Bayeux, der
den sedan 1842 är nedlagd under glas i ett särskildt
för dess förvarande uppbygdt hus.
F. Heurlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
