Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett fosterländskt Bildergalleri. LXX. Israel Hvasser. Axel Krook - En insektsverldens jätte. X+. - Konsturet i Strassburgs domkyrka. F. Heurlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
Karl Johans-förbundet, hvilket skulle verka för den
aflidne konungens politiska tanke c&h hålla hans eget
minne högt i prydno.
Från alla striderna ute på verldsarenan, der det
gick hett under sköldarna till och der Hvasser djupt
sörjde det s. k. »Geijers affall», sökte han att få
läska sig vid det skönas källa och redde sig mången
oskattbar själens njutning med forn- och samtidens
skalder och tänkare, bland de förra högt skattande
Jeail Paul och Tegnér, fastän han kunde frusta af
harm åt den senares »dumma"- Napoleonsdyrkan. Högst
satte han dock den skotske barden,, Walter Scott,
öfver hvars betydelsefullaste verk: Imnhoe och
Bruden från Lammermoor han utgaf ett par skarpsinniga
afhandlingar.
Trött af striderna, ty han hade ej längre den både
blidkande och ’uppmuntrande makan vid sin sida,
kände han sig en dag gammal. Han egnade en sista
Afskedslwlsning till lärjungar och studiekamrater,
deri inläggande sin yttersta bekännelse om
läkarekonstens nuvarande ställning och utsigter för
framtiden, och han satt lyssnande till »aftonkloekans
manande toner», som bådade dagsverkets slut. Kroppen
svek, men anden icke. Han forskade med oförminskad
ifver, tills en gång (den 11 Maj 1860) frågan tystnade
på hans läppar och anden bröt den blomma vid grafvens
rand, som gaf honom styrka att höja sig öfver tingen
upp till lifvet bortom evighetens förlåt. En sökande
ande på jorden, hade han funnit. Han hade klappat på
och fått upplåtet.
Ax.el Krook.
En
ett föregående häfte af denna tidskrift, det sjunde
för ^ i år, hade vi sid. 196 anledning anmärka, att
man ^ inom fågelverlden finner representanter för
ett stort antal menskliga yrken. Samma anmärkning,
för öfrigt gjord af länge sedan flydda tiders
naturforskare, kan med lika skäl göras med hänsyn till
insektverlden. Denna verlds bebyggare, insekterna, som
tillika utmärka sig för en obeskriflig färgprakt, der
hela färgskalans alla nyanser klart och kraftigt möta
oss, förena med en underbart fin organisation en rent
af häpnadsväckande instinkt och besitta fulländadt
danade verktyg, med hvilka de fullborda sina, stundom
rent af konstmässiga, byggnadsverk. Dessa varelser,
af hvilka somliga äro så små och så bräckliga, att de
krossas af det minsta tryck, kunna dock åstadkomma
ting, som äga bestånd för långa tider. Om vi räkna
blott de förnämsta yrken, som inom insektverlden
utöfvas, så finna vi der byggmästare, murare,
tapetserare, pappersmakare, snickare, väfvare och
vattenbyggare.
jätto.
Liksom bland menniskorna,. och för öfrigt bland
djur verldens alla slägtgrupper, finner man ock
bland insekterna sådana, som äro ytterst flitiga
och omtänksamma, såsom biet, spindeln och myran,
och sådana, som icke vilja göra någonting,
utan endast uppehålla sig genom snyltning, mord
och plundring. Äfven i afseende på storlek, men
isynnerhet i afseende på former, förete insekterna
stora skiljaktigheter, fastän man å andra sidan måste
medgifva, att de såsom djurklass äga en så harmonisk
organisation, att man omöjligen kan förblanda dem med
något annat af djurverldens olika hufvudslägten. Hvad
olikhet är det icke till exempel mellan flugan
och spindeln och mellan deri minsta myra och den
sydländska insekt, Goliath, hvaraf å föregående sida
en afbildning i naturlig storlek förekommer! Denne
Goliath är icke blott för sina gruppslägtingar en
fruktansvärd fiende, när han anfaller, han dödar
till och med fåglar af vida större försvarsförmåga
än deras, hvilka falla offer för fågelspindeln.
X-K
läst äkta Strassburg-gåslefverpastej torde intet,
som med den gamla franska, numera tyska, staden vid
Ills strand äger något slags sammanhang, vara så
ryktbart och namnkunnigt, som det konstiga urverk,
hvilket utgör en af dervarande domkyrkas förnämsta
prydnader. Detta konstverk - ett af de utmärktaste
profven af vårt århundrades starkt utvecklade förmåga
och skicklighet på det mekaniska området - är ännu,
trots den fruktansvärda belägring staden i senaste
fransk-tyska kriget undergick och som vållade sjelfva
kyrkan icke obetydlig skada, i välbehållet skick
och utgör en af de märkvärdigheter i Strassburg, som
ingen resande gerna försummar att taga i skärskådande.
Den byggnad, som i det inre förvarar detta konstverk,
mynstern eller stiftskyrkan, hör till den gotiska
stilens allra yppersta verk. Den förskrifver sig,
hvad sjelfva kyrkan beträffar, från trettonde
århundradet. Det breda, med sina stränga proportioner
väldigt imponerande långhuset fulländades år 1275. Ett
par år senare påbörjades den herrliga fasaden,
hvartill, enligt den ursprungliga planen, hörde tvänne
djerf t uppstigande torn, af hvilka dock endast ett,
nämnligen det norra, blifvit fullbor-dadt. Detta
torn, ett verk af flera mästare, af hvilka Ervin
von Steinbach, hans son Johannes och mäster Johan
Htiltz från Köln äro de förnämsta, erfordrade mer
än ett och ett halft århundrade, för att varda
färdigt. Påbörjadt år 1277, hann det nämnligen icke
sin fullbordan förr än år 1439. Det skall mäta i höjd
482 fot och således vara den högsta kända byggnad på
jorden. Cheopspyramiden är, enligt de noggrannaste
på senare tid anställda mätningar, icke mer än 465
fot*, således 17 fot lägre än Strassburgermynsterns
torn. Detta kommer dock att i höjd betydligt
öfverträffas af de under byggnad varande
* Se bland annat Uppfinningarnas bok, I,
sid. 291. Den sprungliga höjden af pyramiden vid
Gizeh till 480 fot.
tornen å Kölnerdomen, om och när de efter en eller ett
par generationer härefter varda fulländade. De äro
nämnligen afsedda att erhålla en höjd af ända till
512 fot. Under Strassburgs belägring af tyskarna
år 1870 begagnade fransmännen tornet, från hvars
plattform man har en utomordentligt vidsträckt utsigt,
till utkiksplats, i det en post derstädes ständigt
var placerad, som iakttog de belägrandes rörelser
och gaf tecken, när fästningens artilleri tycktes
kunna tillfoga fienden någon skada. Belägringshärens
befälhafvare lät nu stadens kommendant, den tappre
general Ulrich, veta, att om han ej indroge den nämnda
posten, blefve man nödsakad att rikta kanonerna
mot hans observationsplats. Kommendanten ville
emellertid icke höra på det örat, hvilket hade till
följd, att tornet hemsöktes af åtskilliga bomber,
som tillfogade den majestätiska byggnaden ganska
betydande skada. Men, som sagdt, det astronomiska
uret förblef oskadadt.
Detta är icke det första mekaniska konstverk af
hithörande slag, som Strassburgs mynster haft att
uppvisa. Der har tillför ene funnits tvänne sådana,
som hvardera har sin egen lilla historia.
Eedan i medlet af fjortonde århundradet, då kyrkan
med undantag af tornet hunnit sin fullbordan,
önskade domkapitlet att i densamma inrymma ett ur,
som vore den präktiga katedralen värdigt. Till
den ändan inbjöd det de lärdaste astronomer
och de skickligaste mekaniker till en täflan för
åstadkommande af ett ur, som skulle förvåna verlden
och göra den väldiga katedralen all heder. En man,
som var verket vuxen, framträdde äfven, och år 1532
var uret fullbordadt. Hela domkapitlet sammankallades,
för att åse de första rörelserna af denna underbara
mekanism, hvilken Öfverträffade de
framstående egyptologen Lieblein uppgifver
emellertid den ur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
