Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det lillas storhet. X+ - Ett fosterländskt Bildergalleri. LXXII. Riksföretståndaren Sten Sture den äldre. I. A. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35 ––-
liga odlingens förnämsta centralpunkter, hvimlade
så talrika de resandes, såväl som kamelernas,
fötter slinta och efterlemna
skaror af dessa små skaldjur (miliolaer\ att blotta
lemningarna efter dem bildat de mäktiga lager af
kalksten, hvarpå den stora verldsstaden hvilar och
hvaraf dess allra flesta hus äro byggda. Defrance
har beräknat, att af de skal, som bildat denna grofva
kalksten, gå nittiosex på en kubiklinie - större äro
de icke!
Kn annan. art af dessa skaldjur (nummuliterna)
* har i sina lemningar åstadkommit ännu mer
betydande storverk på jorden, nämnligen bildat
höga bergsträckningar. Man träffar dessa skal i
sekundära och tertiära bildningar. Den mängd, hvari
de förekomma, och den höjd utöfver hafvets nuvarande
yta, hvarpå de anträffas, framställa i första hand
två beaktansvärda fakta, det ena, att hafvet under
jorddaningens begynnelseperioder steg ofantligt
mycket högre än nu, det andra, att detta hafvets
höga vattenstånd har fortfarit i omätliga tider, då
blotta skalen af dess oändligen små blötdjur hunno
bilda betydande bergshöjder på dess botten.
Den arabiska bergskedja, som löper längs med
Nilfloden, består i långa sträckningar uteslutande
af nummulitskal. Pouchet anmärker, att han i öfre
Egypten fann stora sträckor af öknen betäckta med
ett tjockt lager af nummuliter, hvari
djupa spår.
Liksom Paris är bygdt af blötdjursskal, så äro
den äldre tidens största byggnadsverk, Egyptens
kolossala pyramider och sfinxer, på hvilka menniskorna
sedan årtusenden blickat med undran, uppförda af
nummulitlemningar, hemtade i den arabiska bergskedjan
och bildande block, hvilkas forsling, uppläggning
och sammanfogning förutsätta sådana ansträngningar
och kraftyttringar, att de äfven ur synpunkten af
vår tids utvecklade tekniska hjelpmedel förefalla
häpnadsväckande.
Hvilken verld af djur, hvilka myriader af djurslägten
och hvilka tidrymder hafva ej kommit och gått innan
deras blotta lemningar hunnit blifva sådana massor!
Öfverallt, hvar vi låta blicken forskande falla på
ett uppslaget blad i naturens herrliga bok, finna
vi sålunda alltid anledning till beundran öfver
verldsbyggnadens företeelser och man står mången gång
villrådig öfver hvad som är mest be-undransvärdt,
det majestätiska hela eller dess enskildheter,
men säkert är, att för att kunna med aningen
omfatta storheten af det hela, måste man låta den
vetenskapliga forskningens ljus för sig upplysa
atomernas mysterier: det lillas storhet.
Detta blötdjurs skal är platt och liknar ett mynt,
nummulus, hvaraf det fått sitt namn.
l^ltt fosterländskt Bildergalleri.
LXXII.
Sten Sture clen äldre.
I.
lär konung Karl Knutsson, år 1467 för tredje
gången "" utropad till Sverges konung, den 15
Maj 1470 slöt sin skiftesrika lefnad, trädde Sten
Gustafsson Sture, till hvilken Karl på dödsbädden
hade öfverlemnat befälet på Stockholms, Åbo och
Örebro slott, i spetsen för riksstyrelsen. Riksrådet
har sannolikt vid midsommartiden samma år valt honom
till riksföreståndare, så att detta uppdrag i sjelfva
verket blott förnyades och bekräftades å riksdagen
i Arboga 1471.
Tid denna tid var Sten Sture en ung man, troligen
knappt tretio år gammal. Hans slägt var sedan ett till
två hundra år mycket namnkänd och ansedd. Fadern,
Gustaf Anundsson Sture, hade uppnått värdigheten af
riksråd; han afled 1444, medan Sten ännu var ett
barn. Modern, Birgitta Stensdotter Bjelke, konung
Karls halfsyster, gifte om sig med Gustaf Karlsson
Gumsehufvud, bror till konung Karls andra drottning
Katarina. Dels på moderns gård, Ekholmen i Upland,
dels i Kalmar, der styffadern var höfvitsman, dels
i Danzig, dit morbrodern konung Karl begaf sig,
när han första gången förlorade kronan, har Sten
Sture troligen efter faderns död tillbragt en del af
sin ungdom.
I vår historia framträder Sten Stures namn första
gången 11G4 under den hvälfning, som för andra
gången, men blott för några månader, satte Karl
Knutsson på Sverges tron. Vi påminna oss, att
sedan erkebiskopen Jöns Bengtsson Oxenstjerna, som
hade ledt den resning, genom hvilken Karl Knutsson
förjagades och Danmarks-Norges konung, Kristiern af
Oldenburg, uppsattes på Sverges tron (1457), kommit i
oenighet med den nye konungen och af denne bortförts
i fångenskap till Danmark, den myndige prelatens
anhängare reste sig mot Kristiern, och att denne, som
från Danmark skyndade hit med trupper, blef slagen af
en svensk bondehär vid Haraker i Yestmanland 14G4. I
detta slag fördes svenskarna af Linköpings-biskopen
Kättil Karlsson Yasa och Sten Sture.
Omkring denna tid synes Sten Sture hafva kommit i
förbindelse med de mäktiga Axelssönerna af ätten Tott,
söner af danska riksrådet Axel Pedersson Tott. Sten
Sture förlofvade sig med Ivar Axelssons dotter Agneta,
som dock snart bortrycktes af döden, hvarefter han
gifte sig med hennes syskonbarn Ingeborg, dotter af
riddaren Åke Axelsson. Sten bosatte sig på Räfsnäs,
det gamla slägtgodset vid Gripsholmsviken.
Karl Knutssons regering, sedan han 1464 återkallats,
räckte, som sagdt är, endast några månader. Han
störtades
åter af erkebiskopen, med hvilken konung Kristiern
försonat sig, och måste 1465 draga sig tillbaka
till Finland. Emellertid återfick Kristiern ej
derför Sverges krona. Först blef den nyss nämnde
biskop Kättil riksföreståndare och, efter hans död,
erkebiskopen, men mot denne reste sig snart ett
mäktigt parti, med Tottarna och Sturarna i spetsen,
hvilka 1466 till riksföreståndare utsago Erik Axelsson
Tott, gift med Elin Sture, syskonbarn till Sten Stures
fader. Erkebiskopen besegrades och Karl Knutsson
blef nu (1467) ånyo inkallad, hvartill Sturarna,
Sten och Nils, kraftigt medverkade. Nils, den sedan
så namnkunnige Svante Stures fader, tillhörde på
fädernesidan ätten Natt och Dag, men bortlade detta
namn, som hans syskonbarn, Måns Bengtsson, fläckat
genom mordet å Engelbrekt, och upptog Sturevapnet
efter sin mor Karin af de söderjutska Sturarnas ätt.
Karl Knutssons tredje regering fick ej förflyta i
lugn. Biskop Kättils bror, riddaren Erik Karlsson
Yasa, höjde upprorsfanan och vann flera segrar. Stödet
för Karls vacklande tron voro Sten och Nils Sture. I
spetsen för dalkarlarna, med hvilka Sten sannolikt
1464 första gången trädt i beröring, slogo de Erik
Karlsson vid Uppbo färja i Dalarna, och ett par
månader senare besegrade Sten konung Kristiern och
tvang honom att upphäfva belägringen af Örestens
slott. Konung Karl öfveriefde endast kort tid dessa
framgångar, som omsider lofvade honom en lugnare
besittning af Sverges tron. När han gick bort, var
Sten Sture genom det förtroende, han hos allmogen
förvärfvat, sjelfskrifven att öfvertaga ledningen
af rikets angelägenheter. Det förtäljes, att konung
Karl på dödsbädden rådt Sten att aldrig trakta efter
konunganamn, emedan det namnet, sade han, förstört
hans lycka och kostat hans lif.
Trots de vunna segrarna öfver danska partiet eller
det högaristokratiska unionspartiet, befann sig den
nye regenten i ett brydsamt och osäkert läge. Flera
af rikets fasta slott innehades af konung Kristierns
vänner. Allmogen i vestra Upland, som länge varit
missnöjd och orolig, slöt sig till Erik Karlsson, då
han dit ankom med en krigsstyrka, och flera strider
föreföllo under sommaren 1470. Konung Kristiern gjorde
förberedelser till ett tåg mot Sverge. Under tiden
fördes väl med honom åtskilliga underhandlingar,
men å ömse sidor var man utan tvifvel förvissad, att
afgörelsen skulle komma att bero af vapenlyckan. De
fortsattes ännu, medan Kristiern, som i Juni 1471
oinboid å sin flotta lemnade Köpenhamn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
