Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Logogryf. A. Holmgren - Schack - Lösning - Brefvexling - Bokstafsgåta - Bokstafsfyrkant - Rebus - Tiargåta - Uttydningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L. nse mig för ett vilddjur om ni så vill - Hvad
skulle jag väl säga åt er dertill? Ovärdig är jag
träda i salar in, Likväl jag är er nästa, fastän ej
fin. Men hvad gör det till saken? Med ödet nöjd,
Går jag min väg framåt öfver dal och höjd. Katt är
mitt sätt att vara, ej nekas kan, Ej har jag gått i
skola, som mången ann’. Nog kunde jag mig lära bad’
sätt och skick, Jag ock, blott utaf någon jag lärdom
fick. Öfver fjäll och djupa skogar jag städse går,
Nog lär jag mig att vandra bland täta snår. Kärf är
jag af naturen, det är m,itt sätt, Ödmjuk och mild,
det blifver jag ej så lätt. Personlighet jag är.
Nu vef ni saken sjelfva: I finnen jag består utaf
runor elfva. Nu delar jag mitt hela i gåtor små:Q
Generas ej, fast genast det börjas på:
Nämn mig hvad fågeln bygger åt sig hvart år Och
se’n hvad skälet är till din fällda tår. Rätt
må du äfven svara hvad vinet ger, Rätt säg också
hvajd. ofta i grufvan sker. Af hvem plä’r vi påminnas
om tidensogång? Hvad kallas lägsta stämman uti en
sång? Af hvem blef mången lurad på böljan blå? Med
hvad sig kungen pryder ibland också. Med förlig vind
hvad fartyg plä’r lättast hålla. Af småord ett, som
snarlikt är just en nolla. Rätt bör ni äfven säga
hvad karten är Och se’n hvad sidländt mark alltid
kallas plä’r. Hvari plä’r brödet gräddas vid sakta
eld? Hvad fattig man begagnar ibland till mald.
Hvem förde väl befälet i gamla arken? En växt,
som ofta träffas på bara marken. Hvad är det, som
kan tvinga ett träd att buga? Hvad aldrig du kan
kalla den bästa stuga. Det, som "ett par" du äger,
om icke flera? Ett kärl, för mången kärt,Qfast det är
af lera. En vigt, som alltid finns på ett apotek. För
korp såväl som kråka en läcker stek. Ett husdjur, som
plä’r ströfva i skog och mark. Ett träd, som jämte
eken ger garfvar’n bark. Hvari en konung drunkna’
i forna dar. Hvad är den man, som alltid på slanten
spar? Hvad är det du uppreser på vännens grät? Nämn
mig en plats i öknen, som äring gaf. Hvad är det
mången tåligt, fast tröttad, bär? Hvad alla vi ha
varit i verlden här. En skruf, som många skrufvar
tar loss^ändå, Hvad flickor ofta gifva med tvång
också. Hvad är det, som den late ej plägar vara? Hvad
är det, som han kunde med vilja bara? Hvari bad "fula
fåglar" och vackraQbo, Och hvad som utgör normen
för mångens tro. En geometrisk tingest, rund som en
tratt. Lokal, der mången gifver åt Bacchus skatt. Hvad
är det, som den sjuke får undergå? Hvad är det, som vi
hoppas en gång att få? En bergstad bland de minsta i
Sverges^land. Hvad mellan tvänne skrufvar du kan din
hand. Hvad är det, som tillverkas i spinneri? Hvad är
det, som tolf dussin tillsammans bli? Hvad hoppas vi
att kornet i jorden skall? Hvad är det hafvet gör vid
doess böljors svall? Än har jag flera gåtor, om så
dig täck’s, Men det kan vara nog med blott fyrtisex.
A. Holmgren.
Uppgift n:o 2. Af G. E. Barbier. SVART.
HVIT. Hvit "börjar och gör matt i tredje draget.
Uppgift L Af E. Grosdemange, sid. 32 i föregående
häfte. l Lg8 - c4, SaG - c5:(!); 2 Lc4 - e2,
likgiltigt; 3 Tg2 - g4:ji.
BrefVexling-.
A. F. A. £thlm. Hvit får icke stänga spelet, som
derigenom blir oafgjordt. I den afsedda uppgiften
fordras, att hvit skall göra matt (icke patt) i
fyra drag.
C. A. S. Sthlm. Eder lösning af den sända uppgiften
är felaktig: på l Dal, gh; 2 De5, Le4:; 3 Df4f, följer
g5; 4 Df6 f, Lg6! Lösningar och andra meddelanden
rörande denna schack-afdelning torde sändas till
A. Arnell,
Göteborg.
Boks taf sg-åta .
Följande bokstäfver och stafvelser,
riktigt sammansatta, bilda nio ord, hvilkas
begynnelsebokstäfver beteckna namnet på en af Europas
hufvudstäder och slutbokstäfverna namnet på denna
stads vackraste kyrka:
sk, ros, lin, ho, th, mö, t, st, na, o, s, Img, ra,
gar, or, ar, ka, co, th, i, esi, mö, lo, ir, eir, rin.
Orden äro:
1. En stad vid Dnieperfloden. 2. En småstad i
Sverge. 3. Något som påminner om mejerier. 4. En
stad i Grekland. 5. En kejsarinna i Ryssland. 6. En
svensk upprorsmakare, som efter sin död blef ansedd
som helgon. 7. En sjö i Finland. 8. Forn-namnet på
en af Sverges vackraste sjöar. 9. Socken i Dalarna.
Tag l /, 2 u, 2 s, 2 le, 4 a, 3 t, 2 e, 5 r, l o,
2 m och l n och bilda af dessa bokstäfver en fyrkant
så beskaffad, att hvarje rad, läst från höger till
venster, bildar samma ord med fem bokstäfver, som
motsvarande rad, läst uppifrån och nedåt.
J. A. G.
Man taxtrn tern svärmor jo tidmätare 12 fot
N. L. Hallender.
Tag 3 r, 2 p, 3 k, 4 a, 2 o, 3 s! Ställ dessa i en
figur, lik vidstående, och ordna dem så, att i rutorna
159 äro lika bokstäfver; de yttre rutorna, lästa i
följande ordning: 12345, l 12 11 10 9 och 5 o6 7 8
9% bilda tre lika ord, som innehålla mening; lästa
sålunda: 2 13 12, 3 14 11, 4 16 15 17 10, l 13 14 15
7, bilda ord, som hvart för sig innehåller en mening.
1
2
13
12
3
14
11
4
16
15
17
10
5
6
7
8 9
1
N. L. Hallender.
Lösning af Charaden i föregående häfte, sid. 32:
Näsvis. Lösning af Rebus i föregående häfte, sid. 32:
Förkastades. Lösning af Geografiska namngåtan i
föregående häfte, sid. 32:
V i b o r G
A c r E
A d e N
L’0 r i e n T
Stockholm, C. E. Gernandts Boktryckeri, 1878.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
