Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strandgatan i Visby. I. C. J. Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Det är, om man så vill, "den germaniska andens
subjektivitet », som, med förakt för rätlinighetens
stränga stelhet, har utpräglat det individuella
skaplynnets hela godtycke i denna yttre regellöshet,
i detta bizarra virrvarr af än slingrande, än i zigzag
brutna husrader, der enhvar har ställt sin bostad
såsom det honom bäst tycktes. Och att man icke blptt
lagt sina trappor långt ut på gatan och på ett och
annat ställe från husets vägg öfver en del af den
allmänna stråkvägen nedfällde
har man mycket ofta sett riktigt kärleksfullt utförda
bilder af denna stads besynnerliga, med åldriga både
stora ruiner och små ruckel samt nya snygga bostäder
omfattande gator och gränder. De lifvas och smyckas,
dessa verkligen märkvärdiga gator, merendels af
närliggande trädgårdars och täppors grönska, af
beskuggande höghvälfda valnötträd, af murgrönans
och vinstockens på murar och plank yppigt utbredda
rankor. Och de lifvas dessutom af den för Yisby,
i jämnförelse med norra
Parti af Strandgatan i Visby.
(Teckning af C. S. Hallbeck.’)
ett slags boddisk, för att slippa att hafva sina
småkunder inomhus, utan ock att man genom hvalf
öfver gatan förenade sina lägenheter, för att åt sig
sjelf vinna större beqvämlighet och utrymme, men till
stort förfång för gatans belysning och luftvexling -
derom torde man kunna säga, att det varit bevis på
dels en stark borgerlig sjelfkänsla, dels en ganska
sjelfsvåldig byggnadssmak. I utmärkta konstnärers
skissböcker och portföljer, på konstutställningar
samt i in- och utländska illustrerade tidskrifter
Europas historiska ruinstäder, alldeles egendomliga
närheten till hafvet, hvars friskhet öfverallt
omflägtar vandraren, hvars brus han hörer öfverallt,
hvars anblick på många ställen fägnar hans öga. Det
är samma haf, som fordom gungade hanseaternas skepp
till och från denna kust och som då återspeglade de
stolta dragen af den nordiska handelns drottning -
det är samma haf med sin eviga rörlighet och vexling,
med sin vilda storm och sin milda stiltje, bredvid
den stad, som också haft
Sv. Familj-Jouim. 1879.
n,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
