Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strandgatan i Visby. II. C. J. Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Benlös på Englands kust redan varit - den gången genom
begagnande af en hästhud - med framgång repeterad.
Strax till höger härifrån ligger ett hus med bajkong
och frontespis, uppfördt der, hvarest före l 740-talet
stadens rådhus fordom låg. Ett litet stycke längre
fram, på högra sidan, möter oss ånyo ett gammalt
hanseatiskt lor-garehus, det nuvarande apoteket,
en af stadens äldsta fornlemningar. Den gotländska
medeltidens borgerliga byggnadsstil är här, både ut-
och invändigt, bäst bibehållen, tack vare nuvarande
ägarens, apotekaren Marelius’ aktning för forntida
minnen. Det smala och höga husets nedra våning har
tre alnar tjocka murar och är täckt med korshvalf,
som hvila på i husets midt uti rad stående kolonner
med bladprydda kapitalen dessa kolonner uppskjuta
ur källaren, hvarest rinnande vatten och en
fiskdam finnas. Huset har tre våningar. Löftet
betäckes med ett spetsigt tunnhvalf, hvarpå
kroppåstaket, med till en del bibehållna "munktegel",
hvilar. På gafvelsidan åt gatan skönjer man ännu de
vackra formerna af flera rund-och spetsbågiga fönster,
ty huset har ej, såsom de förut nämnda, blifvit i
senare tid kalkrap-padt, utan visar sig i sin
ursprungliga, något mörknade stenfärg, och högst upp
har gaf vein den egendomliga form, att på hvardera
sidan finnas två trapp-stegslikt uppstigande tinnar
eller krenåer och öfverst finnas tre sådana
i jämnbredd, af hvilka den mellersta prydes af en
toppsten.
Yi vandra vidare fram förbi Romdahl-ska bryggeriet,
beläget der, hvarest den af lifländska köpmän uppförda
och under erkebiskopens i Riga styrelse ställda S:t
Jakobs kyrka fordom låg. Redan på 1740-talet voro
ruinerna af denna kyrka försvunna. Förbi nämnda
bryggeri svänger från Strandgatan en gata upp till
"Späcksrum", en
aflång öppen plats, under hvilken från källarna
under det gamla, af byggnadssten från S:t Olofs
kyrkoruin till stor del uppförda Gazeliska, nuvarande
Matthiesenska, huset finnas underjordiska hvalf och
gångar, så att,det dånar doft när man kör
Enda återstoden af Kalfskinnshuset.
(Teckning af C. S. Hallbeck.)
I Romdahlska trädgården.
(Teckning af C. S. Hallbeck.
öfver vissa ställen af platsen. I sistnämnda hus
är för närvarande "Gotlands fornsal" inrymd, ett
varaktigt vittnesbörd om P. A. Säves kärlek till
fosteröns fornlemningar. Öster om meranämnda hus,
vid början af Mellangatan, ligger ett litet, i
senaste tid mycket förändradt trähus, i hvilket
Gotlands störste son, Christopher Polhem ..-
mannen med det rika mekaniska snillet, det trogna
fosterländska hjertat, de rena, vackra, kraftiga
anlets-dragen - föddes den 18 November 1661.
Men vi återvända till Strandgatan och stanna snart
framför den i ringmuren väl bibehållna, spetsbågiga
Norra fislcarporten, genom hvilken hafvets friska luft
inströmmar, och der bredvid ser man det fyrkantiga
tornet Silfver-Jiättan (i dagligt tal och i anledning
af der förvarad ammunition kalladt Kruttornet)
i höjden resa sin gråa, väldiga massa.
Detta för sin inre anordning synnerligen märkliga torn
anses vara det äldsta af stadens alla försvarsverk
och saknar alla förtagningar med den bredvid (vid
slutet af 1200-talet) uppförda ringmuren. Höjden
från marken till det i en senare tid pålagda
tegeltakets fot är sextio fot; hvarje sida håller
utvändigt tre-tiofyra fot i bredd, och hörnena ligga i
kompassens hufvud-streck. Tornet har tre afdelningar
öfver hvarandra, och en hvar af dem är ungefär tjugo
fot hög. I första afdelningen, som betäckes af ett
tunnhvalf, lär finnas en brunn, der i mannaminne
närboende hemtat vatten; ingången till detta rum
har blifvit tillmurad: från tornets vestra hörn
framsipprar stundom vatten. - En yttre stentrappa, som
härrör från en senare tid, förer upp till en ingång
på syd-vestra sidan, hvarifrån man inkommer i andra
afdelningen, hvars murar äro mer än åtta fot tjocka,
och i hvilken finnas tvänne rum. Härifrån är i muren
en hvälfd trappgång till tredje afdelningen, i hvars
vestra hörn finnes en halfrund fördjupning, som tjenat
till latrin, med i muren anbragt afledningsrör. I
denna afdelning finnes i midten ett fyrkantigt,
hvälfdt rum, omgifvet, af tvänne omgångar
Sv. "Familj -Journ. 1879.
19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
