Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Lorenzoflodens mynning - Verldens största järnverk. S. & E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
verk eller hvalfven uti en ofantlig mur, som vid
något olyckstillfälle ensam hållit stånd, då alla de
omkringliggande byggnaderna blifvit grusade. Berget
Joli (eller Kap Tiennot) ligger på helt kort afstånd
derifrån. Fransmannen Jacques Cartier
var veterligen den förste europé, som besökte denna
del af Nya verlden, åtminstone är hans beskrifning
af trakten och den sällsamt formade klipp-porten
den äldsta, man känner. Han upptäckte Percéklippan
år 1534.
"Verldens största
Hand de märkvärdigheter, som verldsexpositionen
1878 i Paris framställde för de talrika besökandenas
förvånade och förtjusta blickar, fanns det en, som mer
än andra utöfvade dragningskraft på alla. Yi syfta
härmed på utställningen i Marsfältets trädgård från
järnverken Le Creusot.
Om man tog plats på den terrass, som sträckte
sig framför utställningspalatset, och lät sina
bliökar vandra öfver de med de präktigaste blommor
prydda rabatterna och de sammetsmjuka, smaragdgröna
gräsmattorna, de koketta kioskerna, de byggnader af
alla slag och i alla stilar, som smyckade trädgården
och gjorde den till ett förtjusande ställe, stannade
ögat med ett visst välbehag vid en prydlig och
originel paviljong, som reste sig till höger. Dess
skära väggar stucko af mot trädens mörka grönska, och
det lätta galleri, som krönte dess kroppås, lät den
blåa himmelen framskymta genom sina utskärningar. Det
var Creusots paviljong.
Framför denna paviljong, bevakande inträdet dit,
höjde sig, liksom fabelns jättar, hvilka de forntida
sagoberättarna satte att bevaka bildsköna prinsessor,
en svart koloss, som väckte förvåning genom sin höjd
och sina ofantliga proportioner.
Det var modellen till den jätteånghammare på 80 ton
(1,882 svenska centner), som blifvit tillverkad och
uppsatt i Creusots järnverk för deras eget behof och
som användes till att smida de järnmassor, hvaraf
förarbetas de ofantliga pjeser, hvilka nu begagnas
vare sig i industrien eller inom krigsma-tcriclen,
såsom kanoner af grof kaliber.
Om man trädde fram till och under denna förmenta
järnmassa, kunde man göra sig en föreställning om
den verkliga maskinens jättestorlek. Den reser
sig 62 fot öfver marken; grunden under jordytan
är 34 fot djup, hvilket gör 96 fots totalhöjd för
hela konstruktionen! Dess grund håller i sjelfva
jordytan 42 fot i längd och 20 fot i bredd. Städet
med sitt underlag väger 750 ton, det vill säga 17,647
centner! Totalvigten af det i konstruktionen använda
järnet utgör 1,280 ton eller 30,118 centner!
Denna åfighammare (uppfunnen af’ öfveringeniören
vid Creusot, Bourdon) är den mäktigaste, som finnes
i hela verlden. Den i Krupps - Tysklands största -
järnverk befintliga, hvilken kommer närmast i kraft,
stiger blott till 50 ton. Om man vill jämnföra dessa
båda hammares mekaniska kraft, så är Krupps med en
fallhöjd af 10 fot lika med 150, Le Creusots deremot
med 162/3 fot fallhöjd lika med 400.
I en konstruktion af detta slag är ånghammaren
blott en del af ett ansenligt helt. För ånghammarens
användande behöfves det i förhållande dertill ugnar
för att glödga, kranar för att handtera och vagnar
till att flytta pjeserna samt en särskild byggnad
för att skydda alltsamman.
Byggnaden för Creusots ånghammare håller 90
fot i höjd, 117 i bredd och 168 i längd. Denna
byggnad är hel och hållen af järn, ett nödvändigt
försigtighetsmått för att förebygga eldsvådor.
80-tons-ånghammaren upptager byggnadens midt. Både
framför och bakför honom äro på hvartdera hållet
två lyftkranar uppställda. Af dessa kranar har en
3,840 centners lyftkraft, och de trenne öfriga
hvardera 2,400 centners. Hvarje kran kan röras
i fyra riktningar medelst en ångmaskin, som är
anpassad till sjelfva kranen och kan frambringa
60 indicerade hästkrafter med en hastighet af 250
hvarf i minuten. DG fyra rörelserna afse följande:
l:o) att bringa lyftkranen i riktig ställning; 2:o)
att lyfta upp tyngden; 3:o) att flytta tyngden; 4:o)
att vrida tyngden omkring.
De fyra ugnarna äro ordnade symmetriskt på hvar sin
af hammarens sidor. Deras yttre dimensioner äro 33
fot i höjd, 26 fot i längd och 12 fot i bredd.
En järnväg är förlagd i ånghammarebyggnaden och delar
sig vid inträdet deri i form af ett V; hvarje gren
af detta Y står i förening med en kran. På denna väg
cirkulera vagnar, hvilka till ånghammaren framföra
de järnmassor, som skola smidas.
För närvarande kan man icke i något annat industrielt
verk allvarsamt tänka på att öfverträffa ånghammaren
i Creusot, hvilken dessutom synes böra under
lång tid vara tillräcklig för tillverkningen af
de största pjeser, som kunna begäras. Möjligheten
att kunna transportera den smidda pjesen begränsar
i sjelfva verket dess storlek. Herrar Schneider &
C:o, hvilket bolag äger järnverken i Le Creusot,
hafva i sina verkstäder redan hunnit denna gräns för
tillverkningen. Det finnes då icke något skäl för ett
annat verk att söka öfverträffa Creusot, så mycket
mindre som en dylik maskin är högligen dyr (2’J4
millimer kronor) och järnindustriens ytterst kritiska
läge manar till utgifternas inskränkande. Det är
också ondast få järnverksägare, som mäkta åstadkomma
en dylik anläggning.
Omkring 37 svenska mil sydost om Paris, i länet
Saöne-et-Loire, är den stora anläggning, som under
namnet Le Creusot blifvit verldsbekant och som saknar
sitt motstycke i verlden, ty hvarken Manchester i
England, Seraing i Belgien eller Essen i Tyskland,
tillsammans med hvilket herr Krupp gjort sitt namn
vida kunnigt, äga med Creusot jämnförelse i fråga
om verksamhetens mångfald. Beläget inom mellersta
Frankrikes vigtiga kolområde, har Creusot rika
Stenkolsgrufvor, derur man år 1877-78 bröt 1*2,917,000
centner kol; ur de egna järn-grufvorna hemtades
samma år malm till 3,647,000 centner tackjärn, hvaraf
framställdes 2,955,000 centner smidt och valsadt järn
samt stål, hvilket allt hufvudsakligen bearbetades vid
egna verkstäder, hvilkas omfång och betydelse inses om
vi nämna, att der äro i gång 1,050 verktygsmaskiner
och maskiner af andra slag, hvilka drifvas af 281
särskilda ångmaskiner, ägande tillsammans en styrka
af 13,334 hästkrafter; att dessutom der finnas 58
ånghammare; att 28,2 svenska mil järnvägar, dels
bred-, dels smalspåriga, blifvit anlagda för forsling
af järnverkets produkter, som tager i anspråk 27
lokomotiv och 1,518 lastvagnar, samt att nära 7,000
arbetare der äro sysselsatta. Genom sina järnvägar
står Creusot i förbindelse med dels Canal du Centre,
dels landets stora järnvägsnät och har sålunda
be-qväma kommunikationer, hvarförutan ett sådant
etablissement icke heller skulle kunna existera.
Omkring Creusot, som sysselsätter tillsammanlagdt
15,252 personer (denna uppgift är af l Maj 1878),
har bildat sig en stad, distriktets förnämsta,
som redan räknar omkring 30,000 invånare. Och dock
är Creusots storhet ännu ganska ung. Den började
när bröderna Schneider der blefvo herrskare,
samtidigt med att järnvägar började anläggas
och järnångfartyg byggas. De nya ägarna, som i
belysningen af de då gjorda uppfinningarna hade
förmåga och mod att uppfatta järnindustriens framtid,
beslöto från första stund att söka åstadkomma en
mönster-anläggning. Arbetet dermed började genast
och pågår ännu, men hvad har icke der under tiden
tillverkats, sedan år 1838 det första lokomotivet -
tillika det första i Frankrike tillverkade - färdigt
ångade ut ur dess verkstad! Redan vid följande årets
exposition (1839) omtalades Creusot såsom någonting
storartadt, med särskildt framhållande af att det
i sina verkstäder hade i gång 23 ångmaskiner med
tillsammans 800 hästkrafter, att 2,000 arbetare
der voro sysselsatta och att 15 lokomotiv redan
derifrån utgått till franska och italienska järnvägar,
äfvensom ett stort antal ångbåtar till flodfart. Ur
konstruktionsverkstäderna lemnades år 1837 maskiner
vägande till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
