Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Verldens största järnverk. S. & E. - Olika önskningar. Malse - Colosseum i Rom. Helmer Sundstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
summans 25,900 centner, medan de 1878 der förfärdigade
maskinerna vägde 576,500 centner! Och dock hafva flera
af de mellanliggande åren visat ännu högre siffror.
Det skulle föra oss för långt, om vi ytterligare
fördjupade oss i detalj uppgifter rörande Creusot,
så intressant hvarje enskildhet der än kan vara. Af
det anförda måste våra läsare bilda sig ett omdömme om
den kolossala verksamheten vid Creusot, i dess kol-
och järngrufvor, masugnar, stångjärnssmedjor, vid
stålugnarna, i valsverken, mekaniska verkstäderna,
kanon-gjuteriet, plåtslageriverkstäderna och
tegelslagerierna. Till ytterligare vägledning anföra
vi endast här - med erinran, att Creusot blifvit
verldskunnigt ensamt för sina brokonstruktioner -,
att utställningen från Creusot vid verldsexpositionen
i Paris förra året var så rikhaltig, att den i den
officiela katalogen hänfördes till tolf klasser,
nämnligen: undervisning, helsovård, tegelslageri,
alster från grufvor och af järnförädlingen, materiel
inom dessa industrigrenar, kemisk materiel, allmän
mekanik, verktygsmaskiner, järnvägar, enskilda väg-
och vattenbyggnader samt andra byggnader, sjöfart och
krigsvetenskap - äfvensom att aflöningeri till de vid
Creusot för ett eller annat ändamål anställda förra
året uppgick till i det närmaste 13 millioner kronor,
hvartill kan fogas, att försäljningssumman för de
från Creusot under åren 1868-1877 afyttrade produkter
af olika slag steg till 390 millioner kronor, deraf
ensamt på året 1874–1875, det fördelaktigaste,
belöpte sig 57 millioner. Yid verldsexpositionen
erhöll Creusot fem stora pris och fyra guldmedaljer.
I jämnbredd med Creusots materiella utveckling
har gått dess ägares ökade omsorg om den talrika
arbetarepersonalens välbefinnande, sedliga
förhållande och i allmänhet andliga behof. Den store
arbetsgifvarens oeftergifliga pligt och ansvar i
detta hänseende hafva hos Creusots ägare framkallat
uppoffringar, hvilka i storslagenhet verkligen
kunna mäta sig med förhållandena i öfrigt inom
detta kolossala etablissement. Arbetarebostäderna
äro icke sammanhopade i ohelsosainma och moraliskt
förderfvande kasernbyggnader, utan utgöras af små i
treflig stil hållna hus om tre rum och kök med sitt
afdelade planteringsland, inhägnadt af en lefvande
häck. Hyran för en sådan lägenhet är bestämd till
blott fyra till fem kronor i månaden. Genom erläggande
af vissa årliga afbetalningar kan den flitige och
hushållsaktige arbetaren inom kort blifva ägare till
en sådan lägenhet, som i medeltal betalas med omkring
1,400 kronor.
Åt skolundervisningen hafva Creusots ägare egnat
särskild omsorg och utvecklat densamma utomordentligt,
enligt fransk måttstock. Der lemnas undervisning i 82
klassrum, försedda med tidsenlig skolmateriel, af 102
lärare och lärarinnor (hvar-utöfver 19 ordenssystar
öfvervaka nybörjarna), åt omkring 6,000
barn. För denna undervisning, oberäknadt lokalernas
uppförande och underhåll, utbetalas årligen omkring
165,000 kronor. I skolrummen är ett utrymme af mer än
11 qvadratfot golfyta beräknadt för hvart barn, till
skolorna är anvisad en vidsträckt trädgårdsrymd och
undervisningen omfattar franska språket, geografi,
historia, naturkunnighet, ritning, modellering,
skulptur m. m. I öfre kursen undervisas äfven i
algebra, fysik och kemi.
Det ligger i sakens natur, att ett af hufvudvilkoren
för den ostörda verksamheten och den jämna
utvecklingen vid hvarje industrielt etablissement
utgöres af en fast och bepröfvad arbetarepersonal,
allt nödvändigare, ju mer omfattande etablissementet
är. För att vara säker på att erhålla en sådan
personal fordras, att hennes intressen tillgodoses
genom lemnad möjlighet för en tryggad tillvaro. Denna
sanning, alltför ofta af arbets-gifvare obeaktad,
har från Creusots ägares sida föranledt åtgärder,
hvilka kunna tjena som föresyn. Ur en samlad fond
bestridas omkostnaderna för personalens läkare
vår d, äfvensom pensioner åt enkor efter arbetare,
hvilka aflidit till följd af arbetet, samt åt gamla
och trogna arbetare. Dessutom insättas vid slutet af
hvarje månad i statens pensionsinrättning för hvarje
arbetare, som vid Creusot haft anställning i tre år,
två procent af hans månadsförtjenst och tre procent
om han är gift. De sålunda insatta penningarna äro
uteslutande hans egendom, och efter tjugofem års
anställning kan en arbetare med medelaflöning påräkna
375 och, om han är gift, 560 kronor i årlig ränta.
Med nutidens ifriga täflan på alla områden,
industriens framförallt, och med den rörlighet
och oro, som uppenbara sig i sinnena, i synnerhet
bland de större staternas arbetarebefolkning, äro
särskilda åtgärder utan tvifvel nödvändiga, för att
vid ett ställe och vid samma arbete fästa ett större
antal personer. Dessa åtgärder måste afse att bereda
arbetarna tryggande fördelar, och ’något bättre i
den riktningen, än hvad som är grundadt på kärleken
till familjen, på sträfvandet efter egendom och på
säkerheten för morgondagen, kan icke göras.
Detta hafva ägarna till Creusot insett och handlat
derefter, och sannt yttrar i anledning häraf en
författare följande: "Att småningom kalla arbetaren
till att blifva delaktig af sitt arbetes afkastning,
att höja honom till sig genom ett förståndigt
initiativ, att intressera honom för det företag, som
utgör hans ständiga och enda sysselsättning, detta är
att utföra ett menniskoälskande verk, att förbereda
framtiden, att på det verksammaste sätt betrygga
nutiden och vid sig fästa nitiska arbetare. Det är
icke blott ett socialt eller filantropiskt verk,
man dermed utför. Till och med om man ställer sig
ensamt på affärernas ståndpunkt och håller fast vid
industriens åskådningssätt, gör man dermed en klok
och god gerning. .»
S. & E.
Olika
’yre gosse, du mitt hjertas käre!
.k, att alla flickor vore fula, Som Harpyior klolikt
krökta händer, Huggormslockar svängande i vinden,
Gräslig blekhet öfver tärda dragen Och i ögat blott
en vild Erinny, Att du måtte fly dem alla, alla,
Och ej annan famn än min uppsöka!" - "Ack, du toka,
hör nu ock min önskan!
O, att alla flickor vore sköna, Som en stilla
sommarmorgon randas, Händer blott för kärlekskyssar
skapta, Ljusa lockar glittrande i solen, Älsklig
rodnad på de friska kinder Och ett öga, hvari skalken
småler, Att du måtte se, hur högt jag älskar Dig, du
goda, då jag flyr dem alla Och blott dig, min enda,
alltid söker!»
Malse.
Colosseum i
’ m man i historien söker det varde, som frambragt
de väldiga byggnader, hvilkas storartade lemningar
ännu i dag förvåna ögat, skall man i nio fall af tio
finna det vara despotismen. Mäktiga envåldsherrskare
älska att för efterverlden bevara hågkomsten af sin
tillvaro, och få ting motstå så tidens gnagande tand
som gamla murar. Minnena
af lysande segrar, af stolta triumftåg, af hekatomber
nien-niskooffer förblekna och utplånas snart, men
seklerna synas hafva större aktning för sten och
murbruk. Kolossala ruiner vittna ännu om makten hos
forna herrskare i Assyrien och Babylonien, om hvilkas
namn, öden och undergång historien blott kan framkasta
gissningar. Egyptens pyramider med sina
30*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
