- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 18, årgång 1879 /
353

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julen. (Tilldömts tredje priset i Familj-Journalens pristäflan i Vitterlek 1879.) Elam Lundgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Julen.

(TilldOmts tredje priset i Familj-Journalens
pristäflan i Yitterlelt 1879.)

ulen kommer, snön har fallit, isen lagt på sjön
beslag, Och mot hemmet skynda barnen, de ha skollof
fått i dag.

Middagen är färdig, mamma kommer från sitt julstök in.

Från kontoret kommer pappa i ’sin pels af bäfverskinn.

Knappt en bit förtära barnen, tre små hjernor grubbla
på, Hvad till julklapp deras syskon skulle önska
helst att få. Se’n vid kaffet säger pappa: Gån nu ut
på leksaksskörd, Äldste bror ser till, att ingen af
de små blir öfverkörd!

O, hvad jubel! Alla bodars fönster äro fepalats,
Och framför dem barn och mödrar trängas om att få en
plats. Tänk, hvad lilla bror skall jubla, när han får
sin korkpistol, Och hur ståtlig systers docka är uti
sin sidenkjol!

Djupa hemligheter trycka med sin blytyngd nu de små,
Till förtrogna derför taga de hvarandra, två och
två. Mamma, rädd om sina mattor och om älsklingarnas
skinn, Öfvertager nu bestyret att paketen lacka in.

För att stilla barnens längtan gamla Anna talar om,
Hur i hennes bygd på landet det gick till när julen
kom, Hur man slagtade och bryggde, hur man bakade
till jul, Hur åt fåglarna en kärfve sattes upp på
gårdens skjul.

Ändtligen den stora dagen gryr, och brasan sprakar
gladt, När med jubel barnen vakna ur en aningsdiger
natt. Inom knappa fem minuter stå de högtidsklädda
små I salongen, der af ljus och julfrid strålar
hvarje vrå.

Tjenstefolket samlas sedan, och med barnaenkel tro
Höjs en tacksam bön till honom, som ibland oss ville
bo, Som med sitt exempel gaf oss läran: kämpa, bed och
lid! Men som också skänkte verlden hopp, försoning,
tröst och frid.

Nu är frukostbordet färdigt, salen strålar utaf ljus,

Och serveter knytas sirligt öfver hvarje liten blus.

Vällingen förbytts i kaffe, limpan uti saffransbröd,

Och på skänken står den gamla silfverkannan fylld
med mjöd.

Förmiddagen skrider långsamt. Alla konstlade försök
Att ha roligt, till och med ett ströftåg ut i mammas
kök, Allt förlorat sitt intresse, tills ett vetgirigt
geni Undrar, hur den förra julens gåfvor se ut inuti.

Ändtligen slår klockan fyra, faster kommer, små
paket Smusslas ut ur muff och kappa uti största
hemlighet. Stackars morbror nästan qväfves, sex små
armar kring hans hals Hysa för hans prydligt stärkta
krage ingen misskund alls.

Hvilken lugn och fridfull middag! Ett och annat
undantag, I gestalt utaf en kullstjelpt tallrik,
straffas ej i dag. Morbror med sitt goda lynne kan
ej hindra en attack Af små vänliga, men våta, fingrar
på sin nya frack.

Äter går en långsam timme, ty de äldres middagslur
Lägger ett så ledsamt band på barnens lifliga
natur. Lilla bror vid fönstret ifrigt granskar gatan
immerfort För att se, när gamle bocken går igenom
husets port.

Slutligen är stunden inne, och i praktfull
högtidsdrägt Den traditionella granen står med äpplen
och konfekt, Och på stora, runda bordet midt i salen
ordnas snart Sådant, som gör barnaögat glädjestrålande
och klart.

Pappa öppnar julklappskorgen, väljer ut ett stort
paket Och betraktar utanskriften med en retsam
långsamhet. Kinder brinna, ögon stråla och små händer
sträckas ut, Tills den stora, underbara korgens
innehåll är slut.

Och nu börja barnen klättra ifrån sina stolar ned
För att tacka pappa, mamma och den snälla faster
med. Stackars morbror har ej råd, och hans presenter
äro få, Men han får dock lika många kyssar, kanske
fler ändå.

Och så börja barnen leka, morbror måste rätt och
slätt Storma Plewna och bli slagen och få blåsa till
reträtt. Kärleksfulla blickar hvila på de små med
välbehag, Och i frid och glädje slutar årets största
högtidsdag.

Elam Lundgren.

Sy, familj -Jo-öra, 1879,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:32:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1879/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free