Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenkolsformationen - Oscarshamn. Oscar von Knorring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
voro korta och platta och frukten var en kotte,
som framkom i yttersta ändan af grenarna. Ehuru
till storleken jämnförlig med många barrträd, äger
den alla de kännetecknande egenskaperna hos lummerns
små kottar eller ax. Detta träd uppnådde en höjd af
femtio till sjutio fot.
Utseendet hos den i ymnighet förekommande fossil,
som är känd under benämningen Calamitis, skiljer
sig betydligt från de öfriga, tillsammans dermed
en gång växande träd, äfvensom från alla de träd,
som förekomma i våra skogar; men den företedde under
den tidiga period af jordens historia, hvarom här
är fråga, den form och det utseende, som utmärka
en af våra lågt stående kärrväxter, nämnligen
equisetum eller skaftgräset. Den hade en reslig,
slank, fin stam, å hvilkens nedre bara del syntes
ringar af fördjupningar, utgörande märken efter
affallna grenar. Dessa sköto fram på vissa afstånd
i ringar och förgrenade sig sedermera åter och åter
på enahanda sätt. Bladen voro nål- eller kilformiga
och öfverens-stämde i de minsta enskildheter med dem
hos equisetum.
Dessa tre växttyper bildade kolperiodens förnämsta
träd. De täta, töckniga skogar, i hvilka de frodades,
hade ett ut-
seende, hvilket vida skilde sig från något, som nu
for tiden är att skåda på jorden. Men sjelfva växterna
hafva ganska nära anförvandter, från hvilka de skilja
sig hufvudsakligen genom den betydande storlek, de
uppnådde, och de nödvändigtvis högre organiserade
stammar, de ägde. Ormbunkar äro i våra dagar de
enda kryptogamer, som uppnå storleken af träd; men
det är anmärkningsvärdt, att de ormbunkar, hvilka i
ymnighet förekommo under kolperioden, i allmänhet voro
obetydliga växter, så att de endast i ett eller par
fall hade en stäm af något större längd, under det å
andra sidan våra dagars små lummerarter och skaftgräs
under den berörda tidiga perioden uppnådde en storlek,
som nådde upp till och till och med Öfverträffade
träden i våra skogar.
De djur, hvilka talrikast förekommo i kolformationer
n a, hade sin vistelse i vattnet och andades med
gälar-, dessutom hafva dock några få djur, som direkt
andades luft, anträffats, sådana sona insekter och
ödlor. En af de största bland dessa ödlor har införts
i hithörande afbildning, nämnligen Ärchego-saurus
eller förstlingsödlan.
^ngefär midt emellan Kalmar och Yestervik ligger
den unga staden Oscarshamn, fordom köpingen
Döderhults-vik, vid en vik af Östersjön och Kalmar
sund, på ägorna till frälsehemmanen Kikebo, Nynäs och
Humlekärshult i Döderhults socken af Stranda härad
och Kalmar län. Dessa hemman tillhöra det närbelägna
säteriet Fredriksberg, fordom benämndt Solberga,
Under Karl XI:3 krig med Danmark härjade holländska
och danska förenade flottan på dessa kuster samt
sköflade och uppbrände, den 31 Augusti 1677, den lilla
köpingen, så att endast ett hus blef öfrigt, hvilket
ännu för några år sedan qvarstod och var i beboeligt
skick. En liten ö i hamnen, kallad Jutholmen, bär
ännu uti sitt namn ett minne af denna olycksdigra
tid. Holmens namn lärer hafva uppkommit efter en dansk
befälhafvare på båtflottan, hvilken sökt att landa,
men blifvit skjuten och på Jutholmen begrafven.
För öfrigt tror man sig veta, att ägaren till Solberga
skrämt bort danskarna genom att slå på trumma å
närliggande höjder. Snart tilldrog sig platsen,
för sin tjenliga belägenhet, åter besök af en mängd
sjöfarande, och inom kort uppstod å nyo en köping,
som småningom allt mer och mer tillväxte.’8
Begäran om stapelstadsrättigheter framställdes
redan 1815; men förberedande åtgärder och nödiga
formaliteter medtogo så lång tid, att det dröjde
ända -till 1856, innan köpingen Döder-hultsvik
inträdde i sina rättigheter och skyldigheter såsom
stapelstad. Vid invigningen, den l Maj sistnämnda år,
erhöll den nya staden namnet Oscarshamn.
Ett egendomligt förhållande med denna stad är, att
ägaren af herresätet Fredriksberg uppbär »tomtören.>.>
af stadens invånare, hvaremot den sålunda från
Fredriksberg afsöndrade marken är ät stadens
bebyggare ^upplåten till everldlig ägo». Kontrakt
härom uppgjordes redan 1844, och från denna tid,
då äganderätt till jord inom köpingen sålunda
blef betryggad samt några mindre handelsfriheter i
afseende på export af skogsprodukter och införtullning
af salt och norska produkter med-gåfvos, tilltog
då varande köpingen Döderhultsvik ganska hastigt
såväl i folkmängd, som i företagsamhet, så att, då
.stapelstadsrätt beviljades, köpingen redan bedref
vidsträckt affärsverksamhet - en verksamhet, som efter
erhållandet af denna rätt ännu mera utvecklats. Nu
befinner sig staden Oscarshamn i ett blomstrande
tillstånd. Folkmängden, som i köpingen år 1840
besteg sig till blott 600 personer, hade vid 1855 års
utgång ökats till 1,944. ,Yid 1878 års slut utgjorde
Oscarshamns folkmängd 6,346 personer, hvartill
dessutom - kunna räknas omkring 1,000 personer, boende
vid stadens gräns i närheten af den stora mekaniska,
verkstaden, anlagd i en,, utom sjelfva staden belägen,
särskild förstad, kallad Gröndal.
Ett synnerligen framstående drag hos såväl den
gamla köpingens, som den nya stadens invånare är den
allmänt eniga kommunalanda, som städse har lifvat
dem och gjort, att Oscarshamn så kunnat tillväxa och
gå framåt i nästan alla riktningar. Om man tänker på
kostnaderna för hamnbyggnader, planeringar af torg
och gator på denna oländiga och bergiga grund och
för offentliga hus och byggnader, såsom rådhus,
tullhus, elementarläroverks- och folkskolehus,
kyrka, kyrkogård, kom-ministerboställe, stadens
tillskott till järnvägen m. m., så kan man icke annat
än förvåna sig öfver, att staden kunnat åstadkomma
allt detta utan synnerlig skuldsättning. Räthisligen
bör ock erkännas, att ägaren till Fredriksberg med
kraftig hand bidragit till stadens upprättande och
utveckling. >
Ar 1874, den 11 November, invigdes till
allmänt begagnande den till staden ledande
Nässjö-Oscarshamn-järn vägen, byggd af efct
engelskt-svenskt aktiebolag, och i närvarande stund
pågå kajbyggnader kring stadens förträffliga hamn och
skeppsbro, för hvilka byggnader, enligt upprättadt
kostnadsförslag, äro beräknade att åtgå något mer än
två hundra sjutton tusen kronor, inberäknad utgiften
för järnvägsspår kring hamnen till skeppsbron och en
del upplagsplatser. Stadens hamn är nästan alla tider
af året tillgänglig för fartyg. Under sommaren råder
der den lifligaste ångbåtsförbindelse med alla rikets
öfriga orter, äfvensom med Danmark och Tyskland samt,
öfver Göteborg, med England.
I staden finnas tre hoteller for resande, hvaribland
ett så kalladt stadshus, en stor repslagerifabrik,
en ångqvarn, ett ång-färgeri och spinneri samt ett
särdeles storartadt bajerskt ölbryggeri, hvilket
drifves med ångkraft och hvaruti alla den nyare tidens
uppfinningar, både med afseende på beqvämlighet och
ändamålsenliga maskiner, blifvit tillgodogjorda,
äfvensom en tobaksfabrik och en tändsticksfabrik
samt i öfrigt åtskilliga fabriksanläggningar af
mindre vigt. *
I staden finnas kontor och centralstyrelse för
Oscarshamns enskilda bank, oktrojerad från 1877
års ingång, samt afdelningskontor för Smålands
och Kalmar enskilda banker, äfvensom sparbank med
en ganska betydlig fond. Sistnämnda bank räknar
sin tillvaro redan från 1840-talet, men har först
under de senare tjugo åren vunnit någon väsentlig
utveckling. Affärsverksamheten i staden och orten är
i allmänhet så liflig, att alla dessa penninganstalter
hafva förmånlig sysselsättning.
En af stadens hufvudnäringar har länge varit
och är ännu skeppsbyggeri. I hamnen finnas flera
skeppsvarf anlagda, från hvilka årligen utgått
och fortfarande utgår ett ganska stort antal väl
byggda och väl konstruerade segelfartyg, till följd
hvaraf den staden tillhörande handelsflottan icke är
obetydlig. Oscarshamn äger nu sjutioåtta större och
mindre fartyg, hvaraf sju ångfartyg och sjutioétt
segelfartyg, af hvilka fartyg alla,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
