Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Getsemane. Algot Ljunggren - Birkebenarna. Historisk skiss af O. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Getsemane.
plagen, sargad af all verldens smärta,
^Knä han böjer i Getsemane. Skulden trycker
centnertungt hans hjerta, Maktlös dignar slägtets
frälsare.
Mörkret höljer oljobergets lunder - Slutad längese’n
är dagens id - Men i örtagården der inunder Suckar
än ett hjerta efter frid.
Och hans trogne slumra vid hans sida, Dagens möda föll
för hårdt på dem; Sömnbetungad ligger nejden vida,
Ljud ej höres från Jerusalem.
Till sin egen offerlund han viger Örtagården med sin
blodsvett in; Men ifrån hans läppar bönen stiger:
"Fader, ske din vilje, icke min!»
Och när slagne anden fridlös bäfvar, När allt hopp
i fjärran tyckes fly,
Se, då bryter ljuset fram, då sväfvar Tröstens engel
ned ur delad sky.
Skimmerhöljda stråla fält och lunder, Stad och
tempeltinnar för hans fot, Och beredd till nya
pröfvostunder Går han smälek, kors och död emot.
% , # *
Menskoande, som i bojor dväljes,
Du har också ditt Getsemane,
Der af synd, af skuld och straff du qväljes,
Der du trycks af tusenfaldigt ve.
Hvart du blickar, framför och tillbaka, Breder natten
sina skuggor ut, Fåfängt lofva dina trogne vaka, Se,
de alla slumra in till slut!
Men när hårdast qvalens tunga kedja Pressar samman
ditt beklämda bröst, Då, ack då, om rätt du vet att
bedja, Stiger engeln ned och bringar tröst!
Algot Ljnnggren.
JEIir^lcefo en curn a.
Historisk skiss af O. L.
^ffcer norske konungen Sigurd Jorsalefares död
1130 började i Norge ett långt tidskede af inbördes
krig mellan föregifne och verklige ättlingar af den
gamla konungastammen. Häraf uppstod en mängd partier,
bland hvilka Birlcelenarna vardt det märkligaste. Dess
förste anförare tror man har varit en viss Örnar från
Norefjorden (en gren af Sognefjorden) i Norge. Han
sade sig vara son till Olaf, Sigurds broder,
och bevisade sin härkomst icke allenast genom
järnbörd, utan jämnväl genom ägandet af ett svärd,
som varit Olafs. ’Att så förhöll sig, var ej tvifvel
underkastadt, ty på klingan lästes Olafs namn i runor,
på andra sidan af svärdet dess namn Vreddblick,
och man visste, att detta vapen varit kung Olafs
egendom. Enligt en gammal sägen var Vredablick samma
svärd, som Hjalmar den Hugfulle förde i striden på
Samsö och ansågs medföra seger åt den, som förde
det. När det kom i Olafs ägo, gaf han det namnet
Yredablick och inristade sitt namn i runor på klingan.
Under Sigurds resa till Jerusalem, efter hvilken han
erhöll namnet Jorsalefare, förestods regeringen af
Sigurds kloke broder Eystein. Olaf, den andre brodern,
deremot, reste mest på jagt och giljarefärder, å
hvilka han fann större nöje, än i regeringsbestyr
och örlig.
På ett af sina ströftåg kom Olat upp till Norefjorden,
för att i fjällen jaga björnar. Han hade mot aftonen
skilt sig från sina män, ty han önskade att ensam döda
en björn, hvilkens ide man uppspårat och ringat. Olaf
väckte björnen med spetsen af sitt breda spjut. Då
rusade djuret upp och kom emot honom. Olaf stötte
sitt spjut åt hjertat på björnen, men det slant och
inträngde i bogbladet, der det afbröts. Han drog
då sitt goda svärd och borrade det midt igenom-
björnen, som nu ansåg sig ha fått nog för att mista
tålamodet, hvadan han anföll Olaf och slog honom till
marken efter en väldig brottning. Sedan aflägsnade
sig björnen, med Olafs svärd till fästet inskjutet
i bringan.
.Sy. Familj-JoTirn. 1880.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
