Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huru en naturkraft tvingas att motarbeta sig sjelf. G. C. Witt - Logogryf. H-r. - Schack. A. Arnell - Bokstafsgåta - Charad - Uttydningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
tyget mot "lä» (det vill säga mot det håll, livaråt
vinden blåser). Har ett skepp, som befinner sig
i dylikt läge, land nära
sig i lä, säges det hafva "kommit i lägervall",
och under sådana förhållanden är ett skeppsbrott
snart att befara.
a. o. Witt.
’. itt hela är en talrik skara 5 Vid hvarje större
gård och by. Och största delen lefver bara För dagen,
utan hufvudbry. Än se vi dem, lik ystra fålar, På
slätten tumla om ibland Och än i solens heta strålar
Helt makligt vältra sig i sand. De blifva härdade och
djerfva Och hafva sällan modet fällt, Fastän de ofta
nog få ärfva Blott mödor, fattigdom och svält. Och
när de bergat jordens gröda, Då sjunka de i grafvens
famn Och Gud belönar deras möda Och verlden glömmer
deras namn. Men spåren efter dem försvinna Väl icke
alltid lika fort; Ty många skola äfven finna En väg
till ryktets tempelport.
Af smärre delar, jämnt ett dussin, Att göra gåtor
af jag har: Åt hvilket värpte tuppen russin När som
det snällt och flitigt var? En upptågsmakare bland
djuren. Ett skydd för mången gård och park. Ett
nyttigt husdjur, der naturen I snöskrud kläder skog
och mark. Hvad gör man då man väcker löjen? En vara,
som kan’vara lång. En utaf elakhetens nöjen. Hvad
finner vargen mången gång?
Hvad reda fåglarna i träden? Och hvad är kajans
högqvarter? Hvad finnes på den gröna säden? Hvad
man på backen grönska ser. Hvad måste Gustaf hela
dagen? Och huru skall han göra det? Hvad lyssnar
mången på, betagen? Hvad gör man stundom i förtret? En
titel, som ej ringa skattas. Och hvad man gerna räknar
än. En egenskap, som väl ej fattas, Der laoppet finns
och kärleken. En nyttig sak för sjöbefälet. Hvad
hvarje husfru skrifva bör. Hvad var begynnelsen till
grälet? En vigt, som till de nya hör. Hvad lappen
brukar alla dagar. Hvad säljes ofta i parti? Hvad
gör man det, som ej behagar? Hvad stekes kycklingen
uti? Hvad dagakarlen gerna sköter. Och hvad han söker
i sitt hem. Och våra fortkomstledamöter, Hur bruka
vi benämna dem? En mångbesjungen flod i söder. Hvad
kölden öfver vaken slog. Hur marken blir, då vårsol
glöder. Och hvad man ser i nordanskog. En långnäbb,
som förstår att sluka. Och en, som djupt oss lura
kan. Hvad söka gerna alla sjuka? Och så, till sist,
en grym tyrann.
H-r.
Scliack.
Uppgift n:r 2. Af /. G. Ni*.
SVART.
a b cd
f S h
HVIT.
Matt i tre drag. af
Uppgift’./. Af /. G. Campbell 1. Te3- h8. Ld4-
al (!); 2. Th2 - b2, likgiltigt; 3. Matt.
Lösningar, förfrågningar m. m. rörande
denna schackafdelning sändas till
A. Arnell,
Göteborg.
Tag 8 a, 4 b, 2 c, 2 d, 7 e, 3 f, 4 g, 2 h, 7 i,
l j, 2 k, 6 .1, l m, 6 n, 7 o, l p, 7 r, 6 s, 2
t, 5 u, l v, l w och lä samt bilda deraf 14 ord,
hvars begynnelse- och slutbokstäfver bilda för- och
tillnamnen på tvänne amerikanska presidenter. Orden
äro:
1. Ett vapen hos zulukaftrerna. 2. En upptäcktsresande
i Australien. 3. Den del af en fregatt der
besättningen bor. 4. Den schweiziska frihetens
vagga. 5. Den eviga ungdommens gudinna. 6. Ställe,
bekant genom en af Napoleons segrar. 7. ED lagstiftare
i forna tider. 8. Ett af den nuvarande påfvens
namn. 9. En bi-
flod till Donau. 10. En stad i Ryssland. 11. Ställe,
förkuippadt med Garibaldis namn. o 12. Ett värdefullt
trädslag. 13. En sjöterm. 14 En ångare, gående mellan
Stockholm och London.
Mitt förslå tittar ur sin vrå
Med tvänne ögon klara,
Och är det tyst, hon vågar då
På upptäcktsresa fara. -
Mitt andra finns i hvarje qvist,
Som spricker ut om våren;
Men det finns också, lika visst,
Hos lik som läggs på båren. -
Mitt tredje blifven, fordom var
Bevis man hunnit ålderns da’r;
Nu är det icke sällsynt mer,
Man ynglingen det vara ser. -
Ett f framför mitt fjerde lägg,
Då fås ett djur, som lägger ägg,
Fast ägg det icke kallas plär,
Då det ett vattendjur ju är. -
Mitt hela vara, är en stor begåfning,
Ett sjette sinne vill jag kalla det;
Och den, åt hvilken icke det blef gifvet,
Ej nå’nsin lära kan dess hemlighet
UttycUiingai?.
Lösning af Logogryfen i föreg, häfte, sid. 96:
Braständare, hvaraf fås: tand, ränta, trana, tärd,
bard, näste, brand, ande, brasan, starr, ära, te,
randas, ben, be, rasande, siad, standar, bad, stare,
anat ren, ed, arena, dans, barn, darra, ände.
Lösning af Schackgåtan i föreg, häfte. sid. 96: Ketty,
re’n dagen randas, Och lärkan drillar i skyn; Med dess
toner blandas En vallsång vid skogens bryn. - Vakna,
din älskling kallar, Hör du, din vän dig kallar:
Ketty, - hur kan du slumra än? Vakna, din älskling dig
kallar, Ketty, ack kom! Han väntar, din vän! Lösning
af Charadeu i föreg, häfte, sid. 96: Åland.
Stockholm, C. E. Gernandts Bottryckeri, 1880.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
