Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska folksägner. Samlade af Herm. Hofberg. - Porla. C. S. Hallbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
naste minnesvårdar ännu erinrar om händelsen.
Den mördade drottningens lik upptogs och fördes till
hennes borg vid Hudt,
hvarest en stor hennes graf.
kullfallen sten invid landsvägen tros utvisa
Denna helsokälla har fått sitt namn af de gasblåsor,
fritt qväfve och kolsyra, som nästan utan af brott
uppstiga från botten till ytan och gifva vattnet ett
porlande, kokande utseende. . Men allmogen nämner
henne »Pulles källa».
Porla katta, säger Berzelius, har länge varit
märkvärdig för såväl de lyckliga kurer, som af dess
bruk erhållits, som för dess vattens olikhet med andra
källors. Det har gulaktig färg, nästan som en svag
blandning af vatten och madeira-vin. Denna färg härrör
af hvad man vanligen kallar extraktivämne i vatten,
hvilket, enligt Berzelii här gjorda upptäckt, utgöres
af tvänne förut obekanta organiska syror: källsyra
och käll-sattssyra, hvilka syror man sedermera
visserligen funnit hos ^flera mineralvatten och
andra ämnen, men sällan i så stor mängdvsom’ här;
~ Från källsyrån härleder sig den gula färg, soni
afsätter sig på dricksglasen, och den i regnbågens
färger skiftande hinna, som uppkommer på vattnets
yta, från källsatts-syra, hvari källsyran genom
luftens inverkan öfvergått. Porla-vattnet utmärker
sig vidare framför andra järnvatten genom sin rikedom
på tvåfaldigt kolsyrad järnoxidul och derigenom,
att intet annat svenskt helsovatten är så rikt
på kolsyra, och slutligen derigenom, att intet
helsovatten, så vidt man vet, innehåller så myc1-ket
qväfgas.
Flera noggranna analyser af porlavattnet hafva efter
Berzelius blifvit gjorda, men vi förbigå dessa
detaljer, all-denstund de^redan äro väl bekanta
för dem, det företrädesvis vederbör, nämnli-gen
våra läkare.
Af stort intresse skulle vara att ur brunnens annaler
meddela åtskilligt om de riktiga underkurer, som här
åstadkommits, men då
vi tagit till uppgift att endast sysselsätta oss med
den märkliga platsens egendomliga läge samt att i
ord och bild meddela något om dess utseende, jämte
annat närmast dithörande, och då detta tillräckligt
tager utrymmet i anspråk, så måste vi förbigå äfven
denna del af ämnet.
Den trakt, i hvilken Porla är beläget, höjer sig tre
hundra fot öfver hafvet och ligger på den landthöjd,
som utgör vat-tendelaren mellan Yenerns och Mälarens
vattensystem. Trenne socknar, Skagershult, Yiby och
Bodarne, »sammanstöta i sjelfva källan», hvilken
åter har sitt läge^på säteriet Bolbys, Laxås med
fleras område. Belägenheten är nära vid Nerikes gräns
mot Vestergötland; således ock vid »landamäret» -
här liktydigt med den stora skogen Tiveden - mellan
Svea och Göta riken. De platser med mera kända namn,
utom de redan nämnda - Bolby och Laxå (lilla Lassåna)
-, hvilka ligga i närheten af Porla, äro vidare:
Hasselfors norrut, Lassåna i söder och Bodarne eller
Kamundaboda i sydvest; detta senare särskildt bekant
genom den svage Valdemar, som här i dådlös overksamhet
mottog underrättelsen om sin af hans bröder Eric
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
