- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 19, årgång 1880 /
336

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trapezunt. -o-

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’ å Mindre Asiens åt Svarta hafvet vettande kust,
i det bergland, som från Anatolien sträcker
sig till sluttningarna på andra sidan Kaukasus,
ligger det mer än två och ett halft årtusenden gamla
Trapezunt. Grekiska historieskrifvare uppgifva året
756 före Kristus såsom det, då staden anlagts af
kolonister från det vid samma kust belägna Sinope-,
säkert är, att den redan omkring tre hundra femtio
år senare eller vid tiden för Xenophons berömda
återtåg - det var vid Trapezunt eller, såsom namnet
då lydde, Trapezus, han med de tio tusen grekerna
först återsåg hafvet-, hunnit upparbeta sig till en
betydande handelsort. Denna sin egenskap bibehöll
staden, äfven efter det den för alltid förlorat sin
sjelfständighet, först under konungarna af Pontus
och sedan, efter Mitridates’

och har allt sedan, tillika med hela denna del af
Asien, förblifvit turkisk besittning.

Den turkiska förvaltningen åtnjuter, som bekant,
ej det fördelaktigaste rykte, och under kejserlig
ottomansk spira har äfven det gamla Trapezus, under
sitt nya namn Tirabzon eller Tarabozan, i likhet med
så många andra städer af verldshisto-risk betydelse,
temligen stadigt fortskridit i den riktning, vi hafva
för sed att beteckna såsom kräftgångens. Icke dess
mindre utgör det ännu, med sin blandade befolkning
af femtio tusen personer, Turkiets förnämsta
handelsstad vid Svarta hafvet samt, liksom fordom,
en genomgångsstation för karavanförbindelsen med den
aflägsna östern. För Frankrikes och, i synnerhet,
Englands handel med Persien tjenar det såsom vigtig
föreningslänk,

Trapezunt.

fall, under Roms öfvervälde, då den utgjorde
hufvttdstad i provinsen Pontus Cappadocius. Under
romerska kejsartiden, då den indiska handeln dragit
sig hit, nådde den i detta afseende sin högsta
blomstring. Ett nytt och oväntadt skede af dess
tillvaro ingick ungefär tusen år senare. Trapezunt
blef då hufvudstad i det kejsardömme af samma
namn, som 1204 stiftades af Alexius, en medlem af
Comnenernas, genom korsfararna från Konstantinopel
fördrifna, kejserliga slägt, och som utbredde sig
mellan floderna Phasis, nu Rioni, i nordost och
Halys, nu Kisil Irmak, i vester. Ungefär två och ett
halft århundrade varade denna glans, derunder staden
äfven, förnämligast genom ge-nuesernas verksamhet,
till största delen återvann sin gamla betydelse
för verldshandeln; år 1461 föll den, under sin siste
kejsare, David Comnenus, för Konstantinopels eröfrare,
Muhamed II,

hvadan många europeiska konsuler här äro bosatta. Det
saknar emellertid en verklig hamn, i hvilket afseende
derför, under tiden för dagjämningsstormarna, det
omkring en och en half geografisk mil vestligare
belägna Platana måste anlitas. Såsom stadens näringar
kunna derjämte nämnas väfveri, färgeri och fiske» -
Trapezunt, hvars natur och klimat med skäl lofordas,
intager, med sina aderton moskéer, tio till femton
kristna kyrkor och talrika, offentliga bad, ett
det mest pittoreska läge på sluttningen mot hafvet
af det åtta tusen nio hundra tjugofem fot höga
Kolat Dagh*. På ömse sidor om staden framgår en
hålväg eller ravin, som för den bildar en naturlig
befästning, ytterligare förstärkt genom till en del
qvarstående äldre murar; anmärkningsvärdt är äfven ett
gammalt, sannolikt af genueserna uppfördt, citadell.
-o-

* Namnet kommer af detta dess läge; det grekiska
rpdtteta, egentligen fyrfot, sedermera bord; tpanå&or,
litet bord; fyrsidig figur, hvari två sidor äro
parallella,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:33:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1880/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free