Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvärs genom Afrika - Jemtarnas stad. -n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
205
ner. Men folket är icke stort älskligare, när de
äta en mera oskyldig föda, ty de förtära lik, ödlor
och myror, hvilka senare äro en stor läckerhet. -
Det är dock icke vår afsigt att följa den resande
genom hans lejon- och leopardmarker, hans bijagande
stammar och gula negerracer, genom hans äfventyr
vid floderna och på fälten, i törnedschungler och
på breda, snabba strömmar, fruktansvärda katarakter
och bergklyftor. Det må vara nog att säga, att major
Pinto haft rikliga tillfällen att gifva prof på mod
och lägga i dagen den takt och rådighet, som äro
så nödvändiga för en stor upptäcktsfarare. Om en
resandes förtjenst icke ligger så mycket i det nöje,
han skänker läsaren, som i det gagneliga syfte, han
fullföljer, så är Pintos expedition äfven att anse
såsom lyckad. Den kan naturligtvis icke jämnföras,
hvad beträffar de personliga farorna och det allmänna
intresset, med Stanleys resa, men för den portugisiska
regeringen är den likväl alltid en bedrift af stort
värde. Den visar för det första, att färden öfver
den första tredjedelen af sträckan
mellan kusten och Zambesi är lätt och säker,
och att, för den återstående delen, det blott
behöfves tillräckligt med bäddar och tyg, för att
tillförsäkra den resande ett vänligt mottagande
hos infödingarna. Har man nått Zambesi, är det
förbi med många af en Afrika-resas svårigheter, ty
floden är otvifvelaktigt den stora stråkvägen mellan
portugisernas vestra och östra besittningar. Detta
är måhända det vigtigaste af expeditionens
resultater, och vi vilja derför i korthet antyda
flodens topografi. Öfre Zambesi, från källorna till
Mozi-fallet, är ännu okänd och jämnförelsevis af föga
vigt. Men från Mozi-fallet till Kebrabassa-forsarna,
bortåt femhundra engelska mil, är floden till större
delen segelbar; och på andra sidan om Kebrabassa är
den ända till hafvet »en beundransvärd vattenväg»
af omkring fyrahundra engelska mils längd. Sjelfva
forsarna skulle kunna undvikas genom sidokanaler,
och sålunda kunde man, tack vare Pintos resa, till
stor del erhålla en lätt väg för bildning och handel
från vestkusten till Afrikas mellersta delar.
Östersund (efter fotografi).
Jemtarnas stad
I det fria Amerika, denna hemort för »business»
och spekulation, hör det ej till sällsyntheterna,
att städer uppstå och försvinna inom otroligt kort
tid. Dessa samhällens flygtiga tillvaro betingas
dock alltid af någon yttre anledning, som gör platsen
till en brännpunkt för de företagsamma amerikanarnas
spekulationslusta. När den yttre anledningen upphör
att vara till finnandes, är det äfven slut med
det samhälle som blifvit dess omedelbara följd,
och invånarna skynda nu att på andra orter finna
anledningar till detta penningförvärf, som ar sådana
spekulanters lösen och lifsuppgift.
I Sverige uppstå ej städer på detta sätt. Svenskarna
äro ej besjälade af detta amerikanarnas allt
omfattande verksamhetsbegär - denna djerfva energi,
som drifver de senare
omkring i rastlös äflan efter den gula metall, som
regerar verlden. Hos oss uppstå derför ej städer,
för att vara till under en bråkdel af ett sekel och
sedan öfverlemnas åt glömskan och förintelsen,
utan impulsen till deras bildande framgår ur
ett naturligt, länge kändt, behof,-,som endast så
småningom vinner förverkligande. Så har det gått med
Sveriges öfriga städer, och så har det äfven gått
med det unga samhälle, hvarom här närmast är fråga
- med Östersund, en stad, som hittills, till följd
af bristande kommunikationer, varit föga känd och
uppmärksammad, men hvilkens betydelse numera, tack
vare stambanenätets utsträckning, blifver mer i ögonen
fallande. Den första tanken på en stads. anläggande
i Jemtland öfverlemnades åt offentligheten år 1758,
då uti ett tidningsblad en enskild person uppträdde
med ett dylikt förslag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>