- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band 20, årgång 1881 /
294

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett fosterländskt Bildergalleri. LXXXXVI. Edvard Nonnen. Birger Schöldström - Brasiliansk vegetationsbild - Flickan och muren. Algot Ljunggren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

294

sådant det tedde sig 1*82% har ock lemnat en
beskrifning (i ett föredrag i Landtfeiitaijkadeimen
den 15 Mars 1862) öfver egendommens utseeiA ett
fjerdedels århundrade derefter. Tål skötta och
grnmdxlikade åkrar mötte ögat öfverallt - säger
Nathorst-, dem enformiga slätten var på passande
afstånd genomskuren af trädplanteringar, som gåfvo
skygd för vindarna-, kullarna voro beklädda med
lummiga lundar och stormarna från Yenern voro
hejdade i sitt lopp. Den’ fordom skoglösa och med
rullsten beströdda kullen var nu förvandlad i en
park ined skuggrika gångar och yppiga blomster
grupper, alla byggnaderna voro i godt stånd. Snart
anlände hundradetals af de i Lidköping församlade
j or dbru-karné med landtbrukets åldrige mecenat
Poppius i spetsen; och då denne tog ordet – varmt
och kraftigt framhållande Nonnens förtjenster om
institutet och svenska jordbruket i allmänhet -, då
utbröt ett gränslöst jubel bland församlingen; Nonnen
och Popprass upplyftes och buros i triumf kring gården
(der allt detta tilldrog sig) och lefveropen tycktes
aldrig vilja taga ända. Jag skall - sade Nathorst -
aldrig glömma denna dag, som jag anser för en af de
skönaste i mitt lif, ty äfven jag såg här en af mina
ungdomsdrömmar - en vetenskaplig undervisningsanstalt
för jordbraket - realiserad i verkligheten och
tillvaron af dylika undervisningsanstalter i vårt
land för framtiden betryggad. (Till utmärkelserna
hade regeringen lagt Vasaordens kraschan och
Nord-stjerneordens riddarestjerna.)

Men i hvarje glädjebägare finnes vanligen en droppe
malört. Så var ock händelsen nämnde festdag. Det
var kändt, att Nonnen samma år ämnade upphöra med
högskolan å Degeberg och låta inrättningen fortgå
endast såsom lägre landtbruksskola. Ultuna institut
var nu organiseradt och i full gång, och Nonnen
insåg, att han ej kunde täfla med statens rikare
doterade institut. Hyllningsfesten var derför ock
en afskedsfest.

Såsom lägre landtbruksskola, för tjugofyra lärlingar,
fortgick emellertid Degeberg ända till Nonnens
frånfälle. På de all-

männa landtbruksmötena i Jönköping 1858 och i Göteborg
1860 var han. en liflig deltagare och tycktes
oböjd af åren och det hårda arbete, som i dubbel
bemärkelse så länge tyngt hans skuldror mer än de
flesta andras. Men han bar ett sjukdomsfrö invärtes,
och det kom helt oväntadt till utbrott 1861. Förgäfves
söktes bot derför vid Karlsbad sommaren sistnämnda
år. Den 3 Mars 1862 slöts Edvard Nonnens jordiska
lif. Yid hans bår stodo närmast sörjande maka och
flera små barn samt fyra systrar, och bland dessa
senare den såsom religiös och vitter författarinna
bekanta Emily Nonnen.

Den, som betraktar Edvard Normens porträtt (här en
kopia efter den bild, som för detta lärjungar läto i
olja taga af honom några år innan hans bortgång), kan
ej underlåta att redan vid första ögonkastet erinra
sig skaldens definition på en herrlig samklang:
när mildhet parar sig med starkhet. Och mildhet
var ett utmärkande kännetecken på denne odlingens
starke banbrytare. Det var genom sin mildhet han
styrde och beherrskade den verld, som omgaf honom
och hvaraf i,början ej så få.råa krafter sökte vara
uppstudsiga. Man erinre sig nämnligen, att Degeberg
öppnades äfven för den ringare allmogens söner flera
år förr, än vår första folkskoleförordning ens hunnit
komma på papperet. Folkbildningen låg ock, vid sidan
af jordbrukets förkofring, Torsten Rudenschölds
vän om hjertat, likasom utvecklandet af kommunal
sjelfstyrelse och andra medborgerliga förhållanden,
alltid med den sanna friheten till mål. Liksom så
många andra engelsmän af medelklassen, var Edvard
Nonnen djupt religiös. Hela hans lif kan sägas
hafva varit en tillämpning och ett förherrligande af
bibellöftet: »de saktmodige skola besitta jorden».

Svenska landtbruksakademien lär i år komma att låta
prägla en guldmedalj till Edvard Nonnens minne. Hans
bästa äreminne är dock det, hvilket år efter år
Ersmessodagen väcker fröjd och lof i odlarens hjerta:
det första, gyllene axet på Sveriges skördefält.

Birger Schöldström.

J å en resande», säger Humboldt, »första gången
beträder skogarna i södra Amerika visar sig naturen
för honom i en öfverraskande skepnad. Hvad han der
ser, är föga motsvarande den föreställning derom,
som man gjort sig med ledning af berömda resandes
skildringar af Mississippis stränder, Florida och
andra tempererade trakter i nya verlden.»

Huru mycket ofullständigare eller mindre motsvarande
verkligheten skall då icke hvarje skildring af
den heta sonens natur vara! Vi skola icke heller
här med ett svagt försök i den vägen kasta skugga
öfver de föreställningar, hvilka en obunden fantasi
derom skapar. Endast till en liten ledning för
begreppsbestämningen af den himmelsvida skilnaden
mellan vår natur, den vi likväl kalla yppig, och det
heta jordbältets, uppmana vi våra läsare att jämnföra
de å teckningen sid. 293 af bildade, palmlika träden
med våra ormbunkar. Den hos oss vanliga ormbunken,
hur oändligen vacker han, frodigt utvecklad, än är,
förefaller som en dvärg,

en krympling, ställd sida vid sida med sin nära
slägting i Brasilien, hvilken der, på en fullkomligt
trädlik stam, höjer sig ända till fyratio fots höjd
och bildar ordentliga skogar och skogar af sällsynt
skönhet.

Humboldt yttrar om dessa i trädform förekommande
ormbunkar, bland annat: »Deras stam är mindre smärt,
kortare och groffjälligare än palmernas. L Of verket
är mjukare, glesare väfdt, genomskinligare och vid
kanterna fint tandadt. Dessa kolossala ormbunkar äro
nästan uteslutande egna för tropikerna, men i dessa
föredraga de dock ett tem-pereradt klimat framför
det alldeles varma. Då nu hettans förmildring blott
är en följd af höjden, så torde man kunna kalla
berg, som ligga två tusen till fyra tusen fot öfver
hafvet, för dessa växtformers stamhem. Högstammiga
ormbunkar i Sydamerika uppträda i sällskap med det
välgörande träd, hvaraf man får den helsobringande
kinabarken. Båda beteckna den lyckliga region, som
ej vet af annat klimat, än den eviga vårens mildhet.»

ooln

*u lilla flicka med korg på arm,

vi höjs af snyftningar så din barm? Yill ingen köpa
de gyllne klot, Du räcker främlingen skyggt emot?

Jag ofta sett, när förbi jag gått, Hur här vid muren
du träget stått Och lutat hufvudet tryggt mot den,
Som om han vore din bäste vän.

När regnet föll och när stormen hven Och trängde genom
till märg och ben, Han gaf dig skydd emot blåst och
fukt Uti sin rymliga, trygga bugt.

När ingen köpt af din rikedom I korgen der och din
börs var tom Och hem du vände till slag och hot,
Han i sitt sköt tog din gråt emot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:33:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1881/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free