Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zigzag. Bilder från en längre sommarresa af Jo. Jo. IV. Genom drufvornas land till ostarnas. (Forts. från föreg. häfte.) - Björnö i Småland. E-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
af det herrliga alplandet. På vårt reseprogram stod
det Fribourg, Bern, Thur, Interlaken,. Mej ningen i
Haslidalen, Lucerne, Ziirich etc. Ännu en gång besökte
vi dock de käraste ställena, för att taga afsked,
medan vi på kyrkogården vemodigt betraktade de många
namnen å landsmän, hvilka i dessa helsobringande
nejder sökt rädda lifvet, men funnit dpden.
Det ryktbara slottet Chitton, det af Byron genom
hans poem: »Fången på Chillon» verldsbekanta, sågo
vi dagligen från våra fönster, der det i Genevesjön
speglade sina blod-drypande murar, och flera gånger
hade vi på nära håll beskådat det utifrån. Yi
ransakade nu en dag dess hemlighetsfulla inre. Bygdt
på en klippspets, som skjuter upp ur vattnet, hvilket
här lär vara mellan fem och sex hundra fot djupt,
sammanhänger det förmedelst en bro med fastlandet.
Rummen med sina ovanliga träpanelningar, undervåningen
uthuggen i sjelfva klippan djupt under sjöns nivå, de
grofva stenpelarna, på hvilka man läser hundradetals
inristade namn, bland andra Byron, Victor Hugo,
Eugene Sue,
Bland andra, inneslöts den ädle priorn Bonivard i
detta fängelse 1530 och fastnitades med en grof kedja
vid en pelare i det dystra djupet. Efter många års
lidanden befriades han till slut jämte många andra
statsfångar genom sina tappra landsmän - Genévarne
- och lefde länge i sin födelsestad uti frihetens
solljus, ärad och älskad af alla. Det var onr denne
martyr, som Byron i Ouchy 1817 diktade sitt sköna
poem. Fäderneslandet gömmer Bonivards minne på
mångfaldigt sätt. Bland annat, har man en »Pension
Boniward», för att ej nämna det man uppkallat en
af de större ångbåtarna med hans namn. Så gungar
Genevesjöns blåa böljor dagligen nutidens Bonivard
förbi det ohyggliga fängelse, i hvilket den ädle
priorn så länge satt fjättrad, detta fängelse, om
hvilket vår kunglige skald Oscar Fredrik sjunger:
"Högt.är muren, soni du reser
Öfver Lemans våg, Djup är böljan, som din fasta
Klippgrunds fot besköljer,
Björnö.
(Teckning af C.-S. Hallbeck).
m. fl., allt gör ett mystiskt och underligt
intryck. Vid solens nedgång och då dess sista
purpurfärgade strålar, återspeglade från vattnet,
intränga genom skottgluggarna, uppstår en högeligen
underbar, röd belysning, som ovilkorligt förer tanken
på de blodsdåd, hvilka äro förenade med slottets
minnen. Ett frisinnadt ord har ofta varit nog, för att
hit förpassa en olycklig statsfånge, hvilken, sedan
han genom tortyren, hvars verktyg ännu förevisas,
bekännt sitt så kallade brott, hoppades att enligt
löfte återfå friheten. Han ledsagades alltså till en
trappa, hvilken man under vänliga Judasleenden bad
honom stiga utför, för att få njuta af den lycka, man
förespeglat honom, men denna trappa förde till den så
kallade - ouUi-etten, och när den arme, full af hopp
och fröjd, tagit en fyra, fem steg utför, störtade
han plötsligen ned i en djup håla, på hvars botten
järnspetsar mottogo honom, medan böljorna qväfde och
begrafde under sitt blåa täcke fångens ångestrop.
Och när midnatt i sitt dunkel
Dystra hvalfven höljer, Skrida skuggor, bleka, stumma,
Fram i dystert tåg: Hemska vålnader af offer,
Dem ditt sköte döljer, Gråa fäste, som dig reser
Högt ur Lemans våg."
Dock, vi måste hem och packa in till afsked. I sista
stunden, då jag ensam gjorde min vemodsblandade
promenad kring Montreux’ gator, glänste de
svenska färgerna mot mig från en vinhandlares
butikfönster. Jag undrade, hvad det på långt håll
lysande gula och blå betydde. Det var en lockande
etikett på prisbelönt - UpsalapunscJi. Jag kände
någonting af hemlängtan röra sig i mitt bröst. Dock, -
jag försäkrar det högtidligt - det var icke punschen,
som framkallade den, det var de fosterländska
färgerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
