Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En natt på kyrkogården. (Forts. fr. sid. 101.) - Från Orenburg till Samarkand. Af Marie Ujfolvy-Bourdon. Öfvers, af C. A. Swahn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbannelser öfver den ynkryggen Sven, som förderfva! alltsammans
och lofvande sig sjelf, att vid nästa förrättning taga en
mindre spökrädd kamrat med sig.
Två år derefter hade Sven Holms hem något förändrat
sitt förra utseende, fastän inga storverk åstadkommits,
åtminstone inga för en ytlig betraktare synliga.
Stenhoparna på gården hade blifvit undanröjda, så att
man kunde komma in på någorlunda beqvämt sätt.
Skorstenarna stodo raka, liksom stolta öfver det nya torftak, hvarpå
de tronade, men stugans väggar stodo ännu lika böjda, fastän
springorna voro omsorgsfullt tillstoppade med mossa och
trasor, och granen såg ännu lika eländig ut, der han stod och
nickade åt sin vän väderqvarnen, hvilkens saknad ännu gällde
de förlorade armarna.
Det inre företedde äfven någon olikhet mot fordom.
Hela fenstret ägde nu glasrutor, och stolen stod på sina fyra,
naturliga ben bredvid en annan kamrat, som senare anländt.
Bordet var rent och på detsamma stod en half butelj, fylld
med en qvast ängsblommor och grönt, som spridde en
behaglig doft i rummet, deri underhjelpt af friska, på golfvet
strödda löf. I sängarna fanns ännu visserligen endast halm,
men i stället för de smutsiga trasor, som fordom betäckt den,
voro nu rena, lappade skynken af grof väf med omsorg
bredda deröfver. Farmor hade till och med blifvit så pass
rask, att hon kunnat lemna sin bädd och satt nu mager och
knotig, som ett skelett, på den ena stolen framme vid bordet
och såg ut i den gröna naturen, och vid hennes sida stod
sonsonen i lappade, men rena kläder och tittade ut lika ifrigt,
som den gamla.
»Jag begriper jnte, hvad far gör så länge!" utbrast
gos-I sen otåligt. »Rätt som det är, komma faddrarna och ta’
barnungen med sig, och då borde han väl vara hemma.»
»Det hörs, att du förstår dig på, huru det ska* vara!»
hördes en skämtsam röst från dörren och den väntade steg
in, varm och andtruten och satte sig på den andra stolen.
Den gamla vände sitt ansigte mot den talande och
fastade de stora ögonen med ett varmt uttryck på sonen.
»Gud ske lof! Jag visste, att du inte satt på krogen
nu och derför är jag glad!» sade hon.
»Det trodde väl inte du heller, mor!» sade han till den
inträdande hustrun, som blek, men med förnöjdt utseende
nickade till honom och sade:
»Nej, tackad vare Gud, det tror jag inte du bryr dig
om nu för tiden, se’n du fick se, att en kan lefva utan
bränvin! Men jag är ledsen för jag inte kan hjelpa till med så
mycket nu, se’n vi fick flickungen-, fast rent ska’ jag nog
försöka ha’ här, så det inte blir som förr! Jag riktigt skäms
för mig sjelf, hvar gång jag tänker på, hur lat jag var på
den tiden!»
»Det var min skull alltihop», förklarade mannen, »men
får jag ha’ krafter, så blir det nog bra med tiden. Det är
min lilla Lina, jag fått igen, och Gud skapar inga fler
munnar, än han ger bröd, det vet jag, och derför ska’ vi vara
glada och nöjda eller hur, ni mor!/? och han slog den gamla
varsamt på axeln.
»Ja, visst ska’ vi det! Jag hoppas också, att ni snart
ska’ slippa dragas med mig, gamla stackare, ty fast jag
krupit upp en smula, så känner jag ändå på mig, att jag inte
länge går här och skräpar.»
»Lef ni, om ni vill, så länge som vi, det är er
ingenting missunnadt, det vet ni!» sade sonen vänligt.
»Nu komma faddrarna!» förklarade gossen och sprang ut.
»Hvad ska’ flickungen heta?» undrade den gamla.
Mannen nickade åt sin hustru och sade:
»Hon ska’ heta Lina, och hvar gång jag ropar på henne,
ska’ jag komma ihåg natten på kyrkogården.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
