Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Blygsamhet och pryderi
- En duell på hafvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Men hvad passar dig då?» frågar Tasso prinsessan, och
hon, den i vänaste gestalt förkroppsligade, ideala
qvinnligheten, svarar:
"Vill rätt du veta, hvad som passar sig,
din fråga då till ädla qvinnor ställ,
ty dem det allra mest om hjertat ligger,
att allt sig passar, som i verlden sker!"
(Efter "Der Bazar")
*
En duell på hafvet.
De Nordamerikanska Förenta staterna hade gjort sig
fria från Englands tryckande herravälde och den
unga fristaten använde tiden efter fredsslutet att
förskaffa sig ett sjöförsvar, som, om det ej kunde mäta sig
med Englands maritima makt och segervana flottor, likväl
i enskild strid, fartyg emot fartyg eller mot mindre eskadrar,
täflande kunde uppträda på hafvet samt i öfrigt gifva skydd
åt dess allt mera uppväxande handel.
Såväl i England som i Förenta staterna emotsåg man
med visshet, att ett nytt krig mellan moderlandet och dess
forna kolonier ej länge skulle låta vänta på sig, så mycket
mera, som ett retsamt förhållande var rådande mellan de
båda staterna, och England skyndade att sjelf frammana kriget
genom en kränkning af folkrätten och alla traktater, hvilken
framkallade en allmän harm och förbittring i Nordamerika
och ännu mera upphetsade sinnena mot England.
I Maj månad 1811 företog sig nämnligen chefen på
den engelska fregatten Guerriére att från ett skepp utanför
Sandy Hook pressa en passagerare, en infödd amerikan.
Detta blef en rättvis anledning till mycken förtrytelse, och
kommodor Rodgers fick order att löpa ut med amerikanska
fregatten President på femtiosex kanoner, för att beskydda
kusterna och handeln samt att tillbakafordra den pressade
mannen från Guerriére. Kommodor Rodgers hade den oturen
att icke träffa denna fregatt, men deremot den engelska
korvetten Lilla Belt på tjugu kanoner. Denna korvett
jagades och inseglades af den amerikanska fregatten, hvarefter
de båda fartygen, sedan de visat sina flaggor, till följd af
det inbrytande mörkret, lade bi för natten, i närheten af
hvarandra. Klockan var då mellan åtta och nio på aftonen,
bägge skeppen prejade an hvarandra, men intet svar kunde
höras, och medan detta pågick, affyrades en kanon från ett
af fartygen, hvarpå följde en häftig strid, som varade
omkring en half timme. Lilla Belt hade då fått så betydlig
skada på sina aktersegel, att den föll utaf och upphörde med
elden, och President följde snart samma exempel. Strax
derefter prejade kommodor Rodgers Lilla Belt och erfor nu,
| hvad han och hans officerare mycket väl bort hafva insett,
att det var en vänskaplig makts skepp, han hade varit i strid
med. Det var naturligt, att Engelsmännens förlust i denna
olika strid skulle vara högst betydlig, också hade de förlorat
tretiotvå man i döde och sårade, och korvetten var dessutom
illa tilltygad så till skrof som rigg. Denna ohyggliga
tilldragelse, hade som sagdt, blifvit framkallad genom Guerriéres
kränkning af folkrätten och blef en af hufvudorsakerna till
det kort derefter utbrutna kriget mellan Förenta staterna
och England. Härtill kom äfven, att de proklamationer och
dekreter rörande seqvestration och blockering af hvarandras
hamnar, som Frankrike och England utslungade mot
hvarandra, hotade med att ödelägga amerikanernas handel, såvida
de ej sjelfva beslöto sig för att deltaga i kriget.
Redan i slutet af 1811 företogos derföre i Amerika stora
rustningar. Den amerikanska flottan var icke talrik, ty den
bestod blott af tio fregatter och lika många korvetter, men
alla dessa fartyg voro af utmärkt beskaffenhet och större
samt vida bättre, än alla andra nationers. Man hade infört
om bord alla uppfinningar, huru kostbara de än måtte vara,
och man hade ej underlåtit något, som kunde göra skeppen
så effektiva som möjligt. De amerikanska fregatterna voro i
allmänhet stora, både med hänsyn till dimensioner och
artilleri; två af dem voro från början byggda till
sjutiofyrakanonskepp, men derefter med några obetydliga förändringar
fullbordade till fregatter. De klassificerades som
fyrtiofyrakanonfregatter samt voro starka, vackra och särdeles väl-
seglande fartyg. Likaså utmärkta, som skeppen, voro deras
besättningar. Officerarna voro infödda amerikaner, men
underofficerarna i allmänhet utmärkt engelskt sjöfolk, medan
matroserna till en stor del äfven tillhörde denna nation.
Marinsoldaterna deremot voro infödda amerikaner och
företrädesvis utvalda bland dem, som genom en ständigt jagt med refflan
blifvit ypperliga skarpskyttar. Sådana voro de skepp och
besättningar beskaffade, hvilka snart åt den unga
amerikanska marinen skulle förvärfva en heder, som många gamla
sjömakter kunde afundas den.
I Juni 1812 förklarade Förenta staterna krig mot
Storbritanien och kommodor Rodgers var den förste, som trädde
inom skrankorna, för att åt stjernbaneret gifva den glans,
som leoparden ensam hittills förbehållit sig på hafvet. Redan
under det första krigsåret fråntogo amerikanerna
engelsmännen tre fregatter af första klassen, nämnligen Guerriére,
Macedonian och Java. Deras kapare och välseglande fregatter
tillfogade den engelska handeln ej obetydlig skada, ty intet
farvatten var numera säkert för dem, ja, i sjelfva ishafvet
visade sig den amerikanska flaggan från deras kryssare.
Dessa nederlag och ogynnsamma omständigheter blefvo
snart en källa till mycken grämelse bland de engelska
sjöofficerarna, och hjeltarna från sjöslagen vid Kap S:t Vincent,
Aboukir och Trafalgar kunde ej utan djup smärta se
Neptuni spira ryckas ur sina händer. Bland dessa sjöhjeltar var
det i synnerhet kapten Philip Broke, chefen på engelska
fregatten Shannon, som kände sig djupt berörd af dessa
motgångar. Denne tappre officer, som genom daglig exercis och
öfning bragt sin besättning till en hög grad af duglighet, låg
i slutet af Maj 1813 utanför Boston, i hvars hamn den
amerikanska fregatten Chesapeak efter ett längre krysståg
reparerade. Bägge fregatterna förde femtio kanoner; de voro
således af lika styrka, och kapten Broke önskade ingenting
högre, än att få erfara, om han icke i en envigeskamp, skepp
emot skepp, kunde höja och stadfästa sin marins gamla
anseende, eller om segrens palm äfven under dylika
omständigheter skulle tillfalla den unga sjömakten med dess korta,
men lysande historia.
Genomträngd af denna tanke sände han ett bref med
en formlig utmaning till kapten Lawrence, chefen på
Chesapeak, att komma ut och följa sig så långt till sjös, att
bägge fregatterna obehindrade och ostörda kunde i en duell
på lif och död få pröfva sina krafter emot hvarandra.
Brefvet, som innehöll denna utmaning och som tillika uppgaf
Shannons styrka, kom dock ej kapten Lawrence tillhanda,
men väl flera muntliga bud, som tidigare voro honom
sända. Troligtvis till följd af dessa lättade den amerikanska
fregatten den l Juni och stod ut emot Shannon, som låg
uppbrassad tätt utanför fyrtonet vid Boston. Något förr än
Chesapeak passerade detta fyrtorn brassade Shannon fullt
och stod till sjös för små segel, följd af den amerikanska
fregatten, som förde allt, hvad föras kunde. Klockan något
öfver fem drejade Shannon babord hän, och lade sig
uppbrassad för sina märssegel, bramsegel, klyfvare och mesan*
Chesapeak, som nu hade minskat segel och blott förde
märssegel och klyfvare, var emellertid kommen temligen nära,
och kapten Broke, som förmodade, att hans motståndare
måhända ville löpa akterom och engagera i lä, lät sitt folk
hålla sig klart att kasta sig ned på däcken medan fienden
passerade. Kapten Lawrence begagnade sig ej af denna fördel,
utan lofvade kl. treqvart på fem till vinden på sjutio alnars
afstånd från Shannons styrbords låring, brassade sitt
stormärssegel back och lät gifva sin motståndare helsning med tre
hurrarop. Shannons kanoner voro laddade på följande sätt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:34:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/famijour/1882/0202.html
