Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En duell på hafvet. - Kycklingen, som blef kläckt i en äggkläckningsapparat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den aktersta hade dubbelt skarpt och en skråsäck med
hundrafemtio gevärskulor, den nästa en kanon- och en
kedjekula, och så vexelvis hela laget igenom. Kommendören vid
den aktersta kanonen hade order att skjuta så snart, han
fick sigte på Chesapeaks andra batteriport för ifrån.
Brisen var frisk och behaglig. Från en klar himmel
strålade solen öfver Atlantiska hafvets vågor, och för att höja
effekten af den maritima taflan, hade en mängd lustkuttrar
och segelbåtar lemnat Boston för att ute på sjön åskåda
duellen mellan de båda fartygen. En kanonskonert, som hade
ombord befälhafvande amiralen i Boston och en mängd af
stadens notabiliteter, deribland flera damer, befann sig äfven
bland småfartygen, och när man härtill fogar den vackra
amerikanska kusten, Bostons höga fyrtorn samt de båda
kämpande rivalerna, så kan man med fog säga, att det var en
effektfull scen, som presenterade sig för åskådaren.
Emellertid skjuter den amerikanska fregatten för öfver,
och striden skall snart begynna. Klockan fem och femtio
minuter affyras Shannons aktersta kanon, och skottet synes
träffa tätt invid den bestämda porten. Få minuter derefter
affyras, Chesapeaks förligaste kanon, och nu komma de
öfriga efter, så fort de hinna betjenas. Klockan fem och
femtiotre minuter observerar kapten Lawrence, att han, genom
att taga vinden ut af sin motståndares segel, är kommen att
skjuta för mycket öfver stäf och lofvar derföre upp för att
minska sin fart, men tre minuter sednare blir hans
klyfvertskot och förmärsedrejrep afskjutet, rorgängaren faller för en
kula och fregatten löper i vinden, får back öfver allt och
begynner att sacka. Under tiden bestryker Shannons
aktersta kanoner fienden långskepps, anställer en förfärlig
ödeläggelse, drifver besättningarna från deras kanoner och
splittrar sönder akterportarna i många stycken. Chesapeak sackar
emellertid ned emot sin motståndare, men kapten Broke
vågar icke utsätta sig för en äntring af fiendens starkare
besättning, han vill först med sina kanoner förminska deras
antal; han lägger derföre upp rodret och brassar sitt
krysssegel lefvande, men hans klyfvertståndare bortskjutes, hans
försegel äro i dödvinden af fienden, och hans skepp vill icke
falla. Följden häraf blir, att Chesapeak med sin babords
låring törnar emot Shannon, faller af, skjuter öfver stäf,
men stoppar derigenom, att den engelska fregattens
relingsankare hakar sig fast i en af hans aktersta portar. Nu
springer kapten Broke för öfver; han ser, att fiendens skans är
nästan tom på folk, genast låter han surra skeppen till
hvarandra, och skyndar i spetsen för tjugu man öfver på det
fiendtliga fartyget. På skansen af Chesapeak finnes hvarken
officerare eller manskap, men tjugufem till tretio amerikaner
sätta sig till motvärn på kobryggan. Dessa drifvas dock snart
för öfver på backen, några af dem rädda sig ned genom
förluckan, andra springa öfver bord och andra åter nå batteriet
genom bogportarna, medan de återstående nedlägga sina vapen
och gifva sig som fångar. Under tiden har Shannons förste
löjtnant i spetsen för några matroser och marinsoldater uppnått
Chesapeaks däck, men knappast har han kommit ombord, förrän
han träffas af en kula från kryssmärsen, hvilken i likhet med
stormärsen ännu uppehåller en liflig eld mot engelsmännen.
Snart blifver folket i dessa ofvermannade ; en af Shannons
kadetter har med förtoppsgastarna från detta fartygs skarpt
inbrassade fockrå uppnått Chesapeaks storrå, som var fyrkant,
och sätter sig derifrån i besittning af fiendens stormärs; en
annan kadett röjer fri hans kryssmärs, genom att från
Shannons styrbords storrånock aflossa gevärsskott så fort, som
hans folk i märsen hinner ladda och langa gevären till
honom. Den engelska chefen vill nu begifva sig akteröfver,
hvarest striden ännu rasar mellan hans folk och
amerikanerna, men i detsamma han vänder sig om, anfalles han
af tre af de amerikaner, hvilka redan hade nedlagt sina
vapen. Tillskyndande hjelp frälsar honom, men han blifver
svårt sårad, blodförlusten mattar honom, han sjunker
sanslös ned i samma ögonblick, som en af hans folk ropar till
honom:
"There, sir, there goes up the old ensign över the Jankee
coulours».
Men härmed äro icke dagens blodiga händelser
afslutade. Shannons förste löjtnant är den, som vill hissa den
engelska flaggan öfver den amerikanska, men flagglinorna äro
så oklara, att den sistnämnda kommer - öfverst. Fartygen
äro nu komna fria och på något afstånd från hvarandra;
Shannons kanonbetjeningar se de amerikanska färgerna först
gå upp och sända några skott in i akterskeppet på fienden
med en träffsäkerhet, som tyvärr blir högst olycklig; ty den
dödar deras egen förste löjtnant och fyra till fem af deras
egna kamrater. Snart se de den engelska flaggan öfver sin
fiendes och fulla af sorg öfver det, som händt, upphöra de
med elden. Nu är striden slutad, den amerikanska fregatten
är Philip Broke’s pris, och han har vunnit sitt mål, han har
åt sitt lands flagga återförskaffat dess gamla häfdade heder.
Så slutades denna strid på lif och död. Förlusten var
å ömse sidor betydlig. Shannon hade af trehundratretio mans
besättning tjugufyra döda och femtionio sårade, och
Chesapeak fyrtiosju döda och nitionio sårade af en styrka om
trehundraåttiosex man. Det förtjenar att anmärkas, det
amerikanerna begagnade sig af ganska ovanliga och föga
hederliga vapen, ty bland annat hade de en stor tunna osläckt
kalk stående på backen, för att af dess innehåll kasta i
ögonen på engelsmännen, om dessa skulle äntra. Märkligt
nog, träffade ett skott från Shannon denna tunna och spred
dess innehåll öfver amerikanens egen besättning.
I England framkallade utgången af denna duell på
hafvet en lika stor glädje, som om det varit en lysande seger
af första rangen. Den på Spitheads redd liggande flottan
flaggade och gaf salut, och den tappre Philip Broke och hans
hjeltemodiga besättning blefvo föremål för de engelska
skaldernas sånger och folkets hyllning.
H. af Trolle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
