Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Orenburg till Samarkand. Af Marie Ujfalvy-Bourdon. Öfvers. af C. A. Swahn. (Forts. fr. sid. 231.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
272
under armen och förde honom in i salen, hvarest kanen
befann sig, efter turkens sätt sittande å mattor. Yid
uppvaktningens slut uttalade herrskaren ordet iakschi (bra) och
hälsade, hvarefter han såsom ett bevis på sitt nådiga välbehag
skänkte den besökande en guldstickad eller efter persiskt
mönster arbetad kaftan, allt i öfverensstämmelse med den
uppvaktande personens rang eller betydenhet. Kanens i
samma stil hållna skrifrum är lika väl bibehållet. Så är
äfven fallet med Labyrinthen, en mängd hopgyttrade rum,
der golfven utgöras af dyrbara träinläggningar.
Rosenpaviljongen, som fått detta namn med anledning
af färgen på dess murar, var afsedd att mottaga resande
främlingar. Kanens stall inrymma numera det ryska
artilleriets anspann. De bildade tillsamman en byggnad, som
verkade angenämt på ögat och före förfallet måste gjort ett
ståtligt intryck på infödingarna, hvilkas hus äro så fula.
Den sista, af de kaner, som bebodde palatset i Kokand,
var Kudaiar. Hans regering var mycket orolig. Yid sexton
års ålder 1843 utropad till kan af Musulman-Kul,
bergskipt-schakernas höfding, var han den yngste sonen till Kir-Ali,
under hvilken Musulman-Kul var den egentligen herrskande.
Denne lyckades hålla sig qvar vid makten i åtta år och
dödades på befallning af sin myndling. Skrämda af denna och
andra våldshandlingar, höllo sig kiptschakerna (kringvandrande
kara-kirgiser) i stillhet någon tid, men snart reste de sig,
missnöjda med att Kudaiar beskyddade sarterna, och uppsatte
på tronen Murad kan, sonen till Sam-Sug beg, Kir Alis äldste
son. Kudaiar kan begagnade sig nu af de upproriskes
oenighet, bemäktigade sig hufvudstaden Kokand och blef åter kan.
Han kämpade manhaftigt mot kiptschakerna och deras
höfding Alim Kul, men blef icke förty tvungen att söka en
tillflykt hos emiren af Bukhara. Sultan Said kan, Malla käns
son, erkänndes nu som kan af Alim Kul, men denne dödades
af ryssarna vid belägringen af Taschkend år 1865, och hans
skyddsling tvangs att fly till Bukhara. Kudaiar återtog nu
besittningen af sin tron, utan att något motstånd gjordes
Framsidan af kanons palats i Kokand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
