Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byggnadssättet förr och nu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
281
deras privata bostadshus, började först efter år 323, då
christendomen blef statsreligion i romerska riket. Medeltidens
byggmästare stödde sig emellertid framgent på den
hedniska byggnadsformen, men sökte dock och måste söka att deri
ingjuta en specifikt christlig anda. Ur dessa bemödanden
hafva de romanska och gothiska byggnadsstilarna framgått,
hvardera med byggnader, som höra till de mest storartade
och prisade. Den romanska stilen, som hade sin blomstring
åren 900-1200, utvecklade sig på grundvalen af den
forn-christna basilikan. Koret vidgades och höjdes öfver en
graf-kyrka (krypta), kolonner och bjelktak utbyttes mot pelare
och korshvalf, hvilka, liksom bågarna, bildades af rundbågar
(hvaraf namnet rundbågstil). Byggnader i denna stil
förekomma i alla land. Hos oss erinra Lunds och delvis
Linköpings domkyrkor, Yarnhems kyrka med flera samt i
synnerhet kyrkorna i Yisby om denna stil.
Den gothislca stilen, som egentligen är ett öknamn,
liktydigt med barbarisk, kännetecknas på genomförandet af
spetsbågens princip och kallas derför också spetsbågsstil. Dess
hemland är Frankrike. Mellersta Europas mest omtalade
och beundrade tempel, såsom kyrkorna S:t Denis och Notre
Dame i Paris, kathedraJerna i Rouen och Reims, Westminster
abbey i London,
domerna i
Strassburg och Köln
samt, bland
andra, två af
Nordens största och
namnkunnigaste
domkyrkor,
Upsala och
Trondhjems, äro stolta
representanter
för denna
byggnadsstil.
Det blef
femtonde, sextonde
och halfva
sju-tonde seklernas
sträfvan på
arkitekturens område att söka
återföra konsten till
den strängar e och
renare antiken.
Denna period
betecknas äfven
såsom den moderna [-byggnadskonstens,-]
{+byggnadskonst-
ens,+} renaissancens (återfödelsens). Dess största verk är den
verldskunniga, år 1626 invigda, Peterskyrkan i Rom, af hvars
inre ett parti här ofvan är afbildadt.
I midten af sextonhundratalet qväfdes emellertid det antika
sträfvandet af allt mer vilda och stilvidriga utsväfningar i
bygg-nadsväg, der smaken för det pittoreska tog öfverhand. Det
var det tongifvande Frankrike, som först slog in äfven på denna
stråt. Dermed kom så barock- och rococo-perioden med sitt
begär efter dekorativa öfverlastningar och befängdheter.
Stockholms slott tillkom väl under denna period, men dess
rena stil tillhör den föregående.
Med vårt århundrade inträdde byggnadskonsten i ett
nytt utvecklingsskede, den så kallade nyrenaissancen, hvarom
de flesta större hufvudstäder bära vittne, ehuru ingenting i
strängare mening monumentalt, jämnfördt med förra tiders
storverk, kommit till utförande och kanske icke heller vidare kommer
att i husbyggnad utföras. Men huru mycket under detta
århundrade än blifvit byggdt, söker man fåfängt efter någon
förherrskande smakriktning, någon gemensam grundåskådning
och en efter denna genomförd form för samtidens
byggnadsverk. Det hela är tvärtom ett virrvarr af flydda tiders alla
stilarter. Fullkomigt öfvertygad härom skulle man blifva, om
man, efter att hafva genomvandrat en af våra moderna
Det inre af S:t Peterskyrkan i Rom.
städer, med de färska intrycken deraf plötsligt förflyttades till
det utgräfda Pompeji. I den moderna staden palatser med
pelare och rik ornamentik bredvid hus i kasern- och
ladu-stil och för öfrigt alla möjliga stilar; i den framgräfda staden
den romerska stilen i all sin skönhet, på det mest harmoniska
sätt varierad i de olika byggnaderna!
Man må emellertid beklaga stillösheten i samtidens
byggnadskonst huru mycket som hälst, söker man något efter
orsakerna dertill, skall äfven denna företeelse befinnas helt
naturlig. Här må endast erinras, att stil icke låter bestämma
sig genom konstlade medel, utan måste födas af tiden sjelf,
af hennes praktiska och ästhetiska behof-, och taga vi detta
förhållande i öfvervägande och betänka, huru olikartade de
praktiska behof äro, hvilka i detta uppfinningarnas tidehvarf
framträda och göra sig gällande, så inse vi ock svårigheten,
att icke säga omöjligheten af att bestämma, huru den stil
skulle vara beskaffad, som vore mäktig nog att tillfredsställa
såväl anspråken som smaken.
I en gren af byggnadskonsten, den som faller inom
ingeniörsvetenskapen, stå vi dock afgjordt framom alla
tidigare folk. Den senare tiden har icke något byggnadsverk
att uppvisa, som uthärdar jämnförelse med de gamla
egyptiska konunga-grafvarna eller
de i alla sina
enskildheter så
formfulländade
grekiska [-templen,-] {+temp-
len,+} men i
afseende på
förmågan att [-beherrska-] {+beherr-
ska+} materialet
hafva inga äldre
tiders
byggmästare ens haft
aning om, hvad nu
för tiden kan
åstadkommas.
Hvad äro till
exempel de äldsta
folkens
grafkam-rar, uthuggna i
klipp an, mot våra
tunnelarbeten?
Har väl någon
före vår tid ens
drömt om
likartade spännvidder
å hvalf, som nu
höra till det vanligaste för dagen? Härför hafva vi att tacka
ett nytt byggnadsmaterial, som man förr ej kännde till och som
nästan undanrödt alla tekniska svårigheter, nämnligen järnet.
Genom dess användande hafva sådana företag möjliggjorts,
hvilka för den oinvigde framstå som underverk, till exempel
dessa bryggor, hvilka hänga i luften som jättelika spindelväfvar
och öfvertäcka rum, förbinda afstånd och bära tyngder af
förr aldrig anad storlek. Redan Stockholms centralstations
öfver spåren spännda järntak står långt öfver allt, hvad
forntiden förmådde åstadkomma.
Om vi alltså, i betraktande af forna tiders outvecklade
tekniska hjelpmedel, förvåna oss öfver de storverk, som då
utfördes, till exempel pyramiderna, huru oändligt mycket mer
storartad måste likväl icke genomsprängningen af S:t Gotthard
förefalla oss, äfvensom andra utomordentliga ’tunnelarbeten,
ur hvilkas förlopp teckningarna å sidorna 284 och 285
framställa intressanta detaljer! Ännu närmare ett underverk står
tunneln under Themsen, den första i sin väg, och hvem skulle
väl förr i tiden kunnat tänka sig som en möjlighet, att en tunnel
kunde byggas under kanalen mellan England och
Frankrike, det vill säga under oceanen, under ett vatten, som på
sin yta årligen bär ett betydande antal af jordens fartyg?
Kommer en sådan under den närmaste framtiden idke till
Sv. Familj-Journ. 1882.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
