Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En modern Aspasia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En modern Aspasia.
Ludvig XIY:s eller, som han kallats, den stores tidsålder
var, som bekant, försjunken i lika enthusiastisk, som
ensidig, beundran af den klassiska forntiden. Det var
derför helt naturligt, att den tidens fina Frankrike satte allt,
hvad det hade lysande inom vetenskap och konst, i
sammanhang med denna beundrade tid, att det kallade Corneille sin
Sophokles, Racine sin Euripides, Moliére sin Menander,
La-bruyére sin Theophrastes, marskalk Bassompierre sin Alcibiades,
Lafontaine sin JEsopus och så vidare. Att det kunde öka
antalet af dessa storheter med en Aspasia, räknade det utan
tvifvel till sina mest glänsande triumfer. Ninon de 1’Enclos,
hvilkens oförvissneliga skönhet, bländande intelligens och fina
qvickhet äro nogsamt kända, var denna Aspasia, vid .hvars
fötter allt, hvad hennes tid hade utmärkt i bildning, krigisk
ryktbarhet, rikedom och galanteri, smäktade. Och det är
hennes lif vi här vilja egna några ord.
Anne de 1’Enclos, under perioden för sin högsta
tjusningskraft helt enkelt Ninon kallad, föddes i Paris den 15
Maj 1616. Hennes fader var en mycket lätt herre af adlig
stam, en äkta fransysk gentilhomme, som, efter att hafva
meddelat dottern sin stora färdighet i lutspel och något af
sina egna galanta seder, måste, till följd af en icke
alldeles »hederlig duell», lemna sin fosterjord. Hennes moder, som
var en sedesam och from qvinna, sökte väl derefter att
bibringa den lilla en bättre moralitet, men utan synnerlig
framgång.
Ninon mognade tidigt till kropp och själ och hade redan
i yngre år en rätt stor allmänbildning. Hennes lifsåskådning,
frösådd af fadern, blef dock, påverkad af Montaignes och
Charrons skrifter, af mycket skeptisk natur. Med den lätt-
het att fatta och lära, som hon besatt, förenade hon en
snabbhet i repliken och en tankeskärpa, som redan nu togo sig
uttryck i blixtrande qvickheten Dessa hennes egenskaper, i
förening med hennes skicklighet på luta och i dans, öppnade
för henne redan under de så kallade slynåren tillträde till
Paris’ mest lysande sällskapskretsar.
Hvad som från denna tidpunkt i hennes lif och ända
in i ålderns dagar vid henne fastade de mest framstående
män i Frankrike, var icke mindre dessa förtjenster, än det
förtrollande behag, som låg utbredt öfver hennes varelse och
som säkerligen mycket få qvinnor besuttit i samma grad,
som hon. Härom yttrar Johannes Scherr, ur hvars n Studier»
vi lånat de flesta af här förekommande detaljer och hvars’
omdöme i sin helhet alls icke är smickrande för henne, följande:
»Högvuxen och vek, var hennes gestalt af fullkomligt
harmoniska proportioner, och hennes former voro af detta
fylliga jämnmått, som borgar för en fast och varaktig helsa.
Konturerna till hennes tadellöst ovala hufvud, till hennes
bländande hvita hals, nacke och bröst voro ytterst intagande.
Rikedomen af hennes kastanjebruna hår kontrasterade vackert
mot den djupa svärtan af hennes präktigt böjda ögonbryn,
som hvälfde sig öfver stora, mörka ögon, hvilkas strålande
eld mildrades af långa, beslöjande ögonfransar. Leendet från
hennes rosiga mun, med de hvitaste tänder, hade en obeskriflig
tjusningskraft, som snarare ökades än minskades genom ett
litet hånfullt drag, hvilket på det älskvärdaste sätt röjde
sig kring hennes mungipor. Alla Ninons samtida hafva pTisat
hennes själfulla blick, det uttrycksfullt lifliga minspelet och
detta förtjusande behag i hållning, åtbörder och tal, som är
det skönaste och bästa hos qvinnorna, om också det
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
