Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hederssak. Tidsbild från Irland. - Notre-Dame-bron i Bar le Duc. (Teckning af Émile Laborne.) - Indiska visdomsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vanmakt, det svarta tåget drager långsamt mot kyrkogården,
jorden dånar mot kistan – det är en hjertslitande tanke!»
Kapten O’Knough drog fram en fyrkantig näsduk och
for med den öfver ögonen.
"Jag tackar er för ert deltagande, hr O’Knough!» svarade
jag. »Men säg sjelf, om det ej är möjligt att bringa saken
till rätta?»
Hr O’Knough svarade ej. Han lade käppkryckan mot
näsan och blickade tankfull mot golfvet. Efter en stund grep
han min hand och sade med skälfvande stämma: »Det finns
kanske ett medel att bevara maken åt makan, fadern åt sina
små! Hvad säger ni, om jag skulle försöka lugna hr O’Conegal
med ett pund sterling?»
»Dertill skulle en afkomling af en gammal irisk konunga-
familj svårligen låta beqväma sig», invände jag.
»Jag tror dock det skulle lyckas», svarade utmanaren.
»Hr O’Conegal har ett godt hjerta, jag skall göra honom
föreställningar, söka röra honom, och han skall åtnöja sig med
min försäkran, att slaget af ren tillfällighet träffat hans rygg.»
»Gör det, bäste herre!» utropade jag. »Men ett pund
sterling är för mycket. Hvad säger ni, om jag anslår två
shilling till försoningsförsöket?»
»Hr O’Knoughs ansigte uttryckte djup ovilja. »Två
shilling!)? utropade han harmsen. »Då skulle jag råka i
fara att likaledes bli’ utmanad af min vän!»
»Det gör mig ondt, hr O’Knough, att ej genom offret
af den summan kunna köpa mitt lif och derför måste jag
väl foga mig i det oundvikliga!»
O’Knough trädde närmare, tryckte näsan mot den upp-
höjda kryckkäppen och sade:
»Gif åtminstone tre shilling, herre!»
»Icke en penny mer!»
»Nåväl, jag vill taga på mig risken att lugna hr O’Conegal
jämnte hans brud och slägt.»
Stoppande de båda shillingarna i fickan, sade hr O’Knough,
i det han rekommenderade sig:
»Tacka himmelen, herre, ty ni har undgått en fruktansvärd fara!»
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
