Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet XXXV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•299
af Burley, och denna tanka gjorde ett så lifligt intryck på
honom, att han framkastade en vink derom, under det de redo
tillsammans på något afstånd ifrån truppen.
"Ni har rätt," sade Claverhouse småleende, "ni har
mycket rätt — vi äro båda svärmare; med det är någon åtskillnad
mellan ärans svärmeri, och den mörka, dystra vidskepelsens."
"Men båda utgjuta ni blod utan förbarmande och
sam-vets-agg," sade Morton, som ej kunde återhålla sina känslor.
"Ja visst," svarade Claverhouse med samma lugn; "men
af hvad slag? — Det är någon åtskillnad, vill jag hoppas,
mellan högvördiga och lärda prelaters, samt tappra krigares och
ädlingars blod, och den röda smörja, som rinner i
psalmsjungande handtverkares, förryckta folk-uppviglares och obändiga
bönders ådror. — Med ett ord, någon åtskillnad mellan att spilla
ut en flaska ädelt vin och slå omkull en kanna full af tjockt,
dåligt öl?"
"Er åtskillnad är för fin för min uppfattning," svarade
Morton. "Gud gifver hvarje lifsgnista -— så väl bondens som
furstens; och de som tanklöst eller saklöst förstöra hans verk,
måste i bådadera fallen ansvara derför. Hvad större rätt har
jag, till exempel, nu till General Grahame’s beskydd, än då jag
första gången råkade honom?"
"Och med knapp nöd undgick följderna, vill ni säga,"
svarade Claverhouse — "Jo, jag skall svara er uppriktigt. Jag
trodde mig då ha’ att göra med sonen till en gammal
rund-hufvad rebell, och brorsonen till en sniken Presbyteriansk
landt-junkare; nu känner jag er bättre, och det finnes det hos er,
som jag högaktar hos en fiende lika mycket som jag älskar det
hos en vän. Jag har erfarit en hel hop om er, sedan vårt
första sammanträffande, och jag hoppas ni funnit att min
uppfattning af dessa upplysningar ej varit ofördelaktig för er."
"Och likväl," sade Morton —
vOch likväl," afbröt Claverhouse i det han tog ordet ifrån
honom, "vill ni säga, var ni densamma då jag först råkade er,
som ni är nu? Sannt; men hur’ kunde jag då veta det? ehuru
i förbigående sagdt, sjelfva min motvilja att uppskjuta ^r
afrättning, torde bevisa huru högt jag uppskattade edra talanger."
"Tror ni, General, att jag kan vara synnerligt tacksam för
ett dylikt bevis på er aktning?" sade Morton.
"Bah! ball! ni är litet klanderlysten," svarade Claverhouse.
"Jag säger er ju, att jag trodde er vara ett helt annat slags
person. Har ni någonsin läst Froissart?"
"Nej," svarade Morton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
