Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet XXXV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•800
"Jag har halft lust," sade Claverhouse, "att laga det ni
får er en sex månaders fångenskap, för att förskaffa er det
nöjet. Hans kapitel ingifva mig en högre enthusiasm än sjelfva
poesien. Med hvilken äkta ridderlig känsla spar ej] den ädla
Kaniken sina herrliga sorge-uttryck till den tappre och
högättade riddarens död, hvars tillgifvenhet för sin Konung, fasta
förtröstan till sin religion, tapperhet emot sin fiende och
trohet emot sitt hjertas dame voro sådana, att det var en synd att
bèvittna hans fall! — Ack, hvad han sörjer öfver fallet af en
sådan ridderskapets perla, antingen han tillhör motpartiet, eller
den sidan han råkar gynna. Men för att några hundra
eländiga bondtölpar, som blott kommit till för att plöja jorden,
bortsopas ifrån dess yta, har den högättade och forskande
historieskrifvaren verkligen ett märkvärdigt litet deltagande — lika
litet, eller kanske ännu mindre än John Grahame af Claverhouse."
"Det finns likväl en plogkarl i ert våld, General," sado
Morton, "för hvilken jag skulle vilja utbedja mig er
bevågenhet, trots det förakt ni hyser för ett yrke, hvilket några
filosofer ansett lika gagneligt som krigarens."
"Ni menar," sade Claverhouse, i det han såg i en
anteckningsbok, "en Hutherick — Hedderick — eller — eller —
Headrigg. Ja, Cuthbert, eller Cuddie Headrigg — här har jag
honom. — Ah, för honom behöfver ni inte vara rädd, bara han
vill vara medgörlig. Fruntimmerna på Tillietudlem lade sig för
någon tid sedan ut för honom hos mig. Jag tror det är frågan
om, att han skall gifta sig med deras kammarjungfru. Man skall
låta honom slippa undan för godt köp, så framt inte hans
hals-starrighet förderfvar hans sak."
"Jag tror inte han har någon ärelystnad att bli1 martyr,"
sade Morton.
"Så mycket bättre för honom," sade Claverhouse. "Men
om också karlen hade mera att ansvara för, skulle jag bistå
honom för hans dumdristiga trohets skull, som förliden natt
kastade honom midt in i våra leder, när han sökte efter hjelp åt
er. Jag öfverger aldrig någon, som sätter ett så oinskränkt
förtroende till mig. Men för att vara uppriktig emot er, ha*
vi länge haft ögona på honom. -— Hör, Halliday; ge mig hit
svarta boken."
Sedan sergeanten lemnat sin befälhafvare denna
olycksbådande, i alfabetisk ordning uppställda förteckning på de
missnöjda, började Claverhouse bläddra i den, under det han
fortsatte sin ridt, och uppläsa namn allt eftersom de förekommo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
