Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Djurfångsten står i samband med rörelsefenomen hos växten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
UR DE DJURFÅNGANDE VÄXTERNAS LIF.
planta utgå de blombärande stänglarna från midten af
bladrosetten, och för oss hafva endast bladen inträsse.
Bladskaftet är bredt och en smula rännformigt och
strax nedanför själfva bladskifvan skarpt inknipet (fig. 6),
så att denna blir skild från skaftet medels ett smalt
mellanstycke. Bladskifvan, som i spetsen är urringad, är
vid kanterna besatt med en rad af 15-20 tillspetsade,
breda
hårbildningar; och dess på
ömse sidor om
midtelnärven
belägna hälfter äro
rörliga emot
hvarandra och kunna
Fig. 5. En individ af Dionæa muscipula;
nat storlek.
Fig. 6
Dionæa
Ett blad af
sett
uppifrån; ungef. nat. storl.
hopfällas liksom pärmarna på en bok, då bokens rygg
motsvarar midtelnärvens yttersida. Vid denna hopfällning
gripa kanthåren in mellan hvarandra, liksom fingrarna, då
man knäpper ihop händerna. På öfversidan af hvarje
bladhalfva ha vi vidare att iakttaga dels stjärnhår, så kallade
på grund af sin form, dels de viktiga känselhåren och de
lika viktiga digestions- eller matsmältningshåren.
Stjärnhåren hafva ingen betydelse vid växtens och insektens
mellanhafvande. Känselhåren äro 6 till antalet, 3 på
hvarje bladhalfva triangelformigt ordnade. Vidröres något
af dessa sluter sig bladet och detta mycket hastigt, på
10-30 sekunder; upphör vidröringen genast, så öppna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
