Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Djurfångsten står i samband med rörelsefenomen hos växten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DJURFÅNGSTEN HOS VÄXTER.
9
sig de båda bladhalfvorna omedelbart åter, liksom äfven
om vidröringen blir långvarig och det retande föremålet
är af oorganisk beskaffenhet. Om man lägger t. ex. ett
sandkorn på ett af håren, sluter sig visserligen bladet,
men blott för att genast igen öppna sig. Helt annat blir
förhållandet om vidröringen sker medels ett organiskt
ämne. Om en insekt kommer krypande in öfver bladet,
dit han lätt nog lockas, då en liflig färgmotsättning mellan
grönt och rödt är förhanden, och vidrör ett af känselhåren,
hvilka för öfrigt äro så ställda, att han knappast kan
undvika dem, så sluter sig bladet och öppnas ej förr än bytet
är förtärt. Först äro bladhalfvorna endast med kanterna
slutna intill hvarandra, så att ett linsformigt rum,
ungefär så stort som en böna, bildas mellan dem, men snart
sluta de sig så tätt och fast intill
hvarandra att insekten sönderprässas
mellan dem. Känselhåren, hvilka i
oretat tillstånd äro nästan vertikalt
ställda mot bladskifvan, ställa intet
hinder i vägen för denna rörelse,
alldenstund de vid sin bas äro
försedda med ett slags led, som värkar
som ett gångjärn (fig. 7), så att de
vid hopvikningen gifva efter och ett blad af Diones med ett
Fig. 7. Tvärsnitt genom
lägga sig intill bladet. Det är nu af de retbara håren, samt
de nyssnämda digestionskörtlarna bör några körtelhår; starkt först.
ja sin värksamhet i det de afsöndra
ett slem, som dels tjänande att ännu fastare binda det
fångade djuret, äfven äger samma egenskap som det hos
Drosera-arterna, nämligen att sönderdela djurets
beståndsdelar. Det egendomliga i denna slemafsöndring ökas
däraf, att den försiggår i sådan myckenhet, att om man
öppnar ett blad sysselsatt med att smälta sin föda, skall
man finna den afsöndrade vätskan i stora droppar, och
detta fastän körtelhåren före beröringen äro alldeles torra.
Djurets sönderdelningsprodukter bortföras sedan af
liknande ledande väfnader, som dem vi omnämt hos Drosera.
Innan jag öfvergår att beskrifva nästa exempel på
köttätande växter vill jag i korthet beröra huru man sökt
förklara, att retningen af känselhåren kan åstadkomma en
så häftig rörelse. Undersökningarna af rörelsefenomenen hos
växterna äro emellertid ytterst ömtåliga och svåra, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
