Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Djurfångsten står i samband med rörelsefenomen hos växten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
UR DE DJURFÅNGANDE VÄXTERNAS LIF.
försedda med korta borst. Dessutom utgå från bladets
bas, å ömse sidor om medelnärven, tvänne greniga,
taggliknande borstbildningar, hvilka anses tjäna till att hålla
större för växten skadliga djur afsides. Under det att
de närmast de invikna kanterna belägna delarna af bladen
äro plattade, är däremot den inre delen (på fig. 9 mörkare
tecknad) starkt konkav. Kommer nu ett djur simmande
mot bladytan, som här i sin helhet men i synnerhet
de långa håren är
retbar, sluter sig bladet och
djuret befinner sig i ett
fängelse, hvarur det har
ringa eller ingen utsikt
att kunna befria sig.
―
Fig. 10.
Tvärsnitt
genom ett slutet blad
af Aldrov.; några ggr
först.
Fig. 11. En individ af Pinguicula
vulgaris; ungef. nat. storl.
Detta framgår bäst af fig. 10, som framställer ett tvärsnitt
af det slutna bladet. Har ett fånget djur kunnat arbeta
sig fram ur den vidare håligheten och genom den
smala ränna, som begränsas af de plattade bladdelarna,
så återstår likväl att vika upp kanterna och borsten, ett
arbete som i allmänhet misslyckas. Det instängda djuret
går således en långsam hungersdöd till mötes.
d. Släktet Pinguicula. Vi lämna nu daggörtsfamiljen,
till hvilken de föregående växterna höra, för att i stället
sysselsätta oss med en annan familj, som äfven represen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
