Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Djurfångsten står i samband med rörelsefenomen hos växten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DJURFÅNGSTEN HOS VÄXTER.
13
teras i Sverge af flera arter. Den vanligaste af dessa är
tätörten (Pinguicula vulgaris); utom denna hafva vi ännu
trenne arter af detta släkte i vårt land. Denna
förekommer på fuktiga ängsmarker, där den afsticker från
den omgifvande växtligheten genom de bjärt ljusa eller
gulaktigt gröna bladen, dagglänsande genom de talrika
körtelhåren. Från bladrosetten utgå de några centimeter
höga blomstänglarna, hvar och en bärande en enda vackert
violett färgad oregelbunden blomma. Hos denna liksom
hos alla andra köttätande växter är det bladen som i
detta afseende äro af inträsse. Här äro dessa, i synnerhet
i jämförelse med den invecklade apparat jag beskrifvit
hos de föregående arterna, af ganska enkel byggnad. De
äro tämligen aflånga, framtill tillspetsade och med
hjärtlikt urringad bas. Bladkanterna äro något inrullade, så
att bladet får form af en
bred ränna med
urhålkningen vänd uppåt. Hela
denna öfre sida är beklädd
med en ofantlig mängd
körtelhår af tvänne slag.
Dels hattsvampliknande be- Fig. 12. Tvärsnitt genom blad hos
stående af en fot, vid hvil- Pinguicula; starkt först.
ken en något kullrig skifva
af 17 till 18 celler sitter fästad, dels små oskaftade,
hvilka höja sig kuddlikt öfver bladets yta. Man har
beräknat att på en kvadratcentimeter finnas ungefär
25,000 sådana hår. Här möter oss samma företeelse som
hos daggörten eller den amerikanska flugfångaren. Om
man lägger ett sandkorn eller ett annat oorganiskt ämne
på bladet medför detta ingen som hälst förändring; ett
organiskt ämne däremot, som får utöfva ett tillräckligt
långvarigt tryck, åstadkommer en hastig och mycket
riklig afsöndring af slem från körtelhåren. En insekt, som
kommer i beröring med bladytan, fastnar i slemmet,
sönderdelas af detsamma och uppsuges af bladytans celler. På
samma sätt går det naturligtvis med de organiska
beståndsdelar som kringförda af vinden tilläfventyrs fastna på
bladytan, såsom frömjölskorn, blomblad o. 8. v. Men
insektfångsten är äfven förbunden med ett rörelsefenomen;
beröres bladytan närmare kanterna börja dessa att helt
långsamt, och fördenskull desto mera förrädiskt att allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
