Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Djurfångsten står i samband med rörelsefenomen hos växten - 3. Djuren fångas i håligheter bildade af bladen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
UR DE DJURFÅNGANDE VÄXTERNAS LIF.
mera rulla ihop sig. De små insekterna bli då inneslutna,
under det att de större, som till följd af rörelsens
långsamhet icke misstänka någon fara, så småningom skjutas
mot bladets midt. Där förekomma också håren i mycket
större antal och då de härigenom fästa insekten lika
mycket starkare, söker denna först för sent att undkomma.
Sin hufvudsakliga »kött»-föda hämtar dock denna art
säkerligen från smärre kryp. Som förut påpekats står
förmågan att kunna sönderdela de organiska ämnena i
samband med egenskaper, som påminna om djurens
magsaft. Denna egenskap har äfven fått en praktisk
användning, på samma sätt som saften i kalfvens löpmage, i det
att tätörtens blad användas vid beredning af den så kallade
tätmjölken. På tal om denna den afsöndrade vätskans
värkningar må äfven nämnas att man såväl hos Drosera
som Pinguicula funnit bakterier närvarande i talrik mängd.
Då man känner hvilken roll vissa sådana spela vid djurens
matsmältning har man äfven ansett, att de skulle vara af
betydelse vid det af de djurfångande växterna afskilda
sekretets smältande förmåga. Huru härmed förhåller sig
är emellertid ännu icke fullkomligt utredt.
3. Djuren fångas i håligheter bildade af bladen.
De arter jag nu går att omtala hafva också bladen
inrättade till djurfångst, men på ett helt annat sätt, i det
att rörelse fullständigt saknas, ej heller afsöndras något slem
för att fasthålla bytet, utan bladen äro på ett eller annat
sätt ombildade till håligheter till hvilka djuren på olika sätt
lockas.
a. Släktet Utricularia. Till denna grupp köttätande
växter hör ett svenskt släkte, med en vanlig och några
få mera sällsynta arter, vattenbläddran eller blåsörten
(Utricularia). Då detta släkte i mer än ett afseende är af
inträsse, vill jag här göra en liten afvikning från ämnet
och lämna en mera fullständig skildring af detsamma. I
likhet med tätörten (som hör till samma familj) men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
