Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En kritisk undersökning af de menskliga teorierna, såväl de vetenskapliga och romantiska, som de gamla och nya, angående stjernornas invånare - 6. Månen är fortfarande mötesplatsen för de resande (1638—1645) - Verlden i månen, af Wilkins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken titeln eller författaren till detta »märkvärdiga och
intressanta arbete, hvaraf han lemnar en öfversättning
åt sitt land»; men när man jemför de bada böckerna,
igenkänner man snart deras identitet. Det engelska
originalet utgafs först i tvänne afdelningar, innan det
slutligen utkom i en del. Den första afdelningen
utkom 1638 under titeln: That the Moon may be a
Planet; den andra 1639 under titeln: That the Earth may
be a Planet. Man finner samma titlar sammanslagna
i den fransyska upplagan.
Det samtidiga framträdandet af detta arbete och
Godwins, om hvilket vi nyss talat, har gifvit
anledning att beskylla Wilkins för plagiat, emedan han i
likhet med Godwin talar om medlen man bör anlita
för att komma till månen; men denna beskyllning kan
icke med skäl vidhållas, då man betänker att de båda
arbetena utkommo med en mellantid af endast några
månader, och synnerligast emedan Wilkins är en
allvarlig man, som behandlar frågan från den fysiska
och religiösa vetenskapens synpunkt och understöder
sin åsigt med väl uppställda argumenter, under det
att Godwin endast skrifvit en roman, föga bekymrande
sig om grundens fasthet hvarpå han byggde.
Detta arbete, liksom nästan alla som under denna
period blefvo synliga, utmärker sig för en förherrskande
fördom, från hvilken ingen af den tidens författare
kunde frigöra sig. Man betraktar icke frågan om
verldarnas beboelighet från en vetenskaplig synpunkt, utan
från den religiösa dogmens synpunkt; och det är icke
på en fysisk eller fysiologisk bevisningsgru nd frågans
ifrigaste anhängare söka grunda sin tro, utan på den
mer eller mindre lättfunna öfverensstämmelse man kan
framställa mellan denna idé och kristendomen. Det är
mindre fråga om att lära känna huruvida de andra
verldarna äro utrustade med de nödvändiga vilkoren
för lifvet, med luft, vatten, värme cch ljus etc, än att
efterforska om det i Bibeln förekommer någon text
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
