Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En kritisk undersökning af de menskliga teorierna, såväl de vetenskapliga och romantiska, som de gamla och nya, angående stjernornas invånare - 7. Nya utflygter (1647—1652) - Cyrano de Bergerac: Resa i månen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stor hastighet. Slutligen föll Cyrano med hufvudet
förut ned på honom; fallets våldsamhet hindrade
honom att hafva ett redigt minne om huru det tillgick;
när han återkom till sans befann han sig under ett
äpleträd.
De stympningar man här tillåtit sig af Cyranos
manuskript, med anledning af de hänsyftningar som
här göras på det jordiska paradiset, gör det omöjligt
att härvidlag framställa en redig bild af författarens
idéer. Emellertid kan man finna, att’ han, sedan han
en tid efterforskat om månen var bebodd, anträffar
hvilande i skuggan en yngling, en ättling af Mada,
som hade kommit från jorden till månen med tillhjelp
af en machin, som var sammansatt af jern och en
magnet. Resan hade verkstälts sålunda, att han kastat
upp i luften en stark naturlig magnet: denna magnet
drog till sig jernmachinen, i hvilken den resande satt.
Han hade fortfarit med detta förfaringssätt, till dess
han anlände inom månens attraktionssfer.
Men det tyckes (luckorna i manuskriptet lemna
ingen förklaring på denna motsägelse), som om Cyrano
tillbragt lång tid innan han fick se någon af månens
invånare. Se här huru han omtalar sitt första
sammanträffande med dem . . . Sedan jag tillryggalagt en
åttondedels lieu, mötte jag tvänne mycket stora djur,
af hvilka det ena stannade framför mig, det andra
flydde snabbt tillbaka till sitt hemvist; åtminstone
trodde jag så, ty straxt derefter såg jag det
återkomma i sällskap med sju eller åtta hundra af samma
slag, hvilka omringade mig. Sedan jag kommit i
tillfälle att mönstra dem. på närmare håll, fann jag att
de hade samma kroppsbyggnad och utseende som vi.
Detta äfventyr kom mig att minnas hvad jag i
min barndom hört berättas af min amma om sirener,
fauner och satyrer. Tid efter annan upphäfde de så
ursinniga skrän, utan tvifvel framkallade af beundran,
att jag trodde mig på visst sätt hafva blifvit
förvandlad till ett monster. Slutligen, sedan en af dessa djur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
