- Project Runeberg -  Pingvinön /
122

(1910) [MARC] Author: Anatole France Translator: Hugo Hultenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fröjder, som komma Proserpina att förlora minnet af
sin moder. Jag har aldrig själf mycket trott på hvad
jag sagt om dem i min Eneid. Genom filosofernas och
fysikernas läror hade jag en riktig aning om
sanningen. Lifvet i underjorden är ytterst kringskuret. Man
känner här hvarken njutning eller smärta. Man är
som om man icke vore till. De döda hafva här ingen
annan tillvaro än den de lefvande förläna dem.
Likväl föredrager jag att stanna här.»

»Men hvad skäl angaf ¡du, Vergilius, för en så
sällsam vägran?»

»Jag anförde utmärkta skäl. Jag sade till Guds
utsände, att jag alls ej förtjänade den ära, som kom mig
till del, och att man i mina verser inlade en mening, som
de alls icke hade. Jag har i min fjärde eklog ingalunda
svikit mina fäders tro. Endast okunniga judar hafva
kunnat till en barbarisk guds förmån tolka en sång, som
förhärligar guldålderns återvändande, hvilket blifvit
för-utsagdt af de sibyllinska oraklen. Jag ursäktade mig
alltså med att jag icke kunde intaga en plats, som
blifvit mig tillerkänd på grund af misstag och till
hvil-ken jag icke ansåg mig äga någon rätt. Sedan anförde
jag också mitt lynne och min smak, som icke stämde
öfverens med sederna i den nya himlen.»i

»Jag är ingalunda ©sällskaplig»,; sade jäg till mannen,
»Jag har i lifvet gifvit prof på en blid och foglig
karaktär. Ehuru jag till följd af den ytterliga enkelheten
i mina vanor blifvit misstänkt för girighet, behöll jag
ingenting för mig själf. Mitt bibliotek var öppet för
alla, och jag inrättade mitt lif efter Euripides’ sköna
ord: ’Vänner emellan skall allt vara gemensamt.’ De
loford, som misshagade mig, då jag själf fick dem, blefvo
mig angenäma, då de tillföllo Varius eller Macer. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:39:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fapingvin/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free