Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Iakttagelser af nyttiga färger bland djur och växter - Skyddande öfverensstämmelse med omgifningens allmänna färgton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEST TE –
RN rr NED
RAN -
+
vå
NH
&
å
”
få
8 FÄRGERNAS BETYDELSE I DJUR- OCH VÄXTVÄRLDEN.
fiender (såsom snösparfven, ripan och haren måste), samt
dels däri, att han lefver af as och därför ej behöfver dölja
sig för sitt rof (såsom isbjörnen, den grönländska falken
och fjällugglan). — I ökentrakterna upptäcka vi en ännu
allmännare öfverensstämmelse mellan djurens och de all-
männa omgifningarnas färgtoner. Okendjur, såsom lejon,
kameler, vissa antiloper, den egyptiska katten och pampas-
katten, hafva sandens, lerans och de nakna klipphällarnas
grågula färg. De nordafrikanska och asiatiska öknarnas
allmännaste fåglar — lärkor, vaktlar, nattskärror och orr-
lika hönsfåglar — är spräckliga på ett sätt, som gör dem
osynliga, då de trycka sig ned mot marken. — I de
varma ländernas evigt gröna skogar finna vi hela fågel-
grupper med grönt till grundfärg. Papegojor, de östra
tropikernas fruktdufvor, biätare, hjälmfåglar, löftrastar, hvit-
ögon och många andra tropiska fåglar hafva så mycket
grönt i fjäderdräkten, att de ofta äro mycket svåra att
upptäcka bland det täta löfvärket. I de tempererade län-
dernas skogar däremot, hvarest bladen affalla om vintern,
har det stora fertalet fåglar i synnerhet på ryggsidan
samma rostbruna färgtoner som barken, de vissnade bladen,
tufvorna och de aflöfvade snåren. Detta förhållande bör
skydda dem synnerligen på våren, under hvilken årstid
de genom sitt arbete på bonas byggande bli särskilt blott-
ställda för sina fienders angrepp. — Djur, som företrädes-
vis äro i rörelse på natten, såsom möss, råttor, fladdermöss
och mullvadar samt ugglor och nattskärror, hafva mörk-
gråa, mörkt gråbruna, brun- och svartspräckliga dräkter,
hvilka göra dem osynliga i skymningen. — Talrika, i
vattnet lefvande djur, särskilt hafvens blötdjur, utmärka
sig genom kroppens glasaktiga genomskinlighet och blifva
i följd däraf osynliga, då de befinna sig i sin naturliga
omgifning. Deras hud, muskler, närver och andra organer
äro alldeles färglösa och genomskinliga, under det somliga
organer, till exempel magen och lefvern, hafva gul eller brun
färg samt därigenom likna kringflytande tångstycken.
Andra hafsdjur — till exempel fiskar — äro vackert blåa
på ryggen, så att de bli svåra att upptäcka ofvanifrån för
de rofgiriga simfåglarna; däremot äro de rent hvita på
buken, hvarigenom roffiskarna, som späja efter dem ner-
ifrån djupet, svårligen kunna urskilja dem mot vågskummet
och de hvita molnen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
