Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Teorin om det naturliga urvalet samt dess tillämpning på våra iakttagelser öfver organismernas nyttiga färger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V
TEORIN OM DET NATURLIGA URVALET. 19
4, Teorin om det naturliga urvalet och dess
tillämpning på våra iakttagelser öfver
organismernas nyttiga färger,
Vi hafva nu användt våra ögon efter bästa förmåga,
men vår tankeförmåga blott jämt och nätt så mycket som
kräfdes för att fatta företeelsernas omedelbara mening och
sammanhang. Härmed kunna vi dock ej nöja oss. Mången,
som följt framställningen hitintill, skall helt visst erfara
någon sådan känsla af oklarhet eller t. o. m. förvirring,
som gärna bemäktigar sig oss, då vi hört talas om en
massa märkvärdiga företeelser, hvilkas sammanhang sins-
emellan eller afhängighet af kända naturlagar vi ej förmå
klart inse. Uppenbarligen vore vi nu bäst betjänade, om
vi kunde påvisa, att alla dessa färgförhållanden i den orga-
niska naturen äro nödvändiga följder af någon eller några
bland de stora allmänna förhållanden eller lagar, som be-
härska organismernas tillvaro 1 naturtillståndet.
Newtons teori om tyngdkraften sätter oss i stånd att
uppfatta det lagenliga sammanhanget mellan alla stjärn-
himlens märkvärdiga företeelser, och Darwins teori om det na-
turliga urvalet, tillstäder oss att förstå det lagenliga samman-
hanget mellan många (eller, som några säga, alla) af djur-
och växtvärldens underbara fenomener. Innan vi kunna söka
klarhet öfver färgförhållandena i naturen uti darwinismen,
måste vi dock erinra oss, hvad denna senare innehåller.
Darwinismen är en evolutionism”) (utvecklingslära), som
uppställer teorin, att hela mångfalden af existerande or-
ganiska former (arter, släkten, familjer, ordningar 0. s. v.
inom så väl djur- som växtriket) uppstått ur de allra
enklaste lefvande väsen (små slemkulor, monerer, kallade)
genom ett naturligt urval, hvilket är resultatet af varia-
tionen och kampen för tillvaron. Variation kallar man den,
i hela den organiska naturen iakttagna företeelsen, att af-
komman aldrig fullkomligt liknar föräldrarna eller att två
individer af samma art aldrig fullkomligt likna hvarandra,
’) Man kan vara evolutionist (d. v. s. hylla meningen, att allt,
som är, är resultatet af utveckling) utan att vara darwinist i egentlig
mening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
