Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Theodors upprop till Sachsarna. För sista gången hemma. Goethe och Arndt. »Lyra och svärd». Överfallet vid Kitzen. Theodor svårt sårad. Underbar räddning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antågande. Generalen lät dock nu uppmana major
von Lützow att ögonblickligen sätta sig och sin
kår i snabb marsch, ty det var general Fournier,
som hade överbefälet, och om han gåve order
därom, vore würtembergarna tvungna att anfalla.
Major von Lützow litade dock fortfarande på
den honom förut givna försäkran och förbisåg
varningen. När de anryckande würtembergarna
nalkades, lät generalen sina trupper såsom ännu
en varning draga sina sablar.
Men majoren förstod ej vinken. Han red i
stället med sin stab fram till den längst bort
bakom marschkolonnen ridande general Fournier
och erhöll av denne hans hedersord, att intet ont
skulle vederfaras kåren, om den endast lugnt
marscherade åt Leipzig.
Marschen fortsattes således; men plötsligt
kommo från alla sidor würtembergarna
framstormande, skott smällde, sabelhugg veno, striden
var i full gång. I egenskap av adjutant sändes
Theodor Körner tillbaka bort till Fournier för
att erinra om hans nyss givna hedersord, men
avsnästes nu med ett: »L’armistice pour tout
te monde, excepté pour vous!»
I samma ögonblick och innan han själv hunnit
draga sin sabel till försvar, erhöll han tre svåra
sabelhugg, som klövo hans schakå och alldeles
sönderhackade hans huvud. Han sjönk ned mot
halsen av sin häst och endast ett raskt språng av
denna räddade honom undan det fjärde dödande
hugget. I ett nu hade hästen fört honom över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
