Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om den svenska allmogens jakt, af Nils Keyland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som gå igen här och där, tala oförtydigt om, hvilken roll jakten
spelat i det dagliga lifvet.
Om Huske-Jo i södra Finnskoga berättas, att han nedlagt 36
björnar. Han hade haft björnen på sig så många gånger, att han
var sönderrifven öfver allt, munnen satt på sned, och han måste
begagna två käppar. Rockebärge i samma församling skall hafva
nedlagt 200 älgar. En gång när han var ute på fågelskytte,
fick han se en älg. Då tog han fällknifven och lade i bössan med
påföljd att älgen damp.[1]
En annan storskytt, Olof Pålsson i Rögden, nedlade en morgon
tre björnar och ett skogssvin (gräfling).
Rankersknappen i Mangskog var en gång åstad och jagade. Först
sköt han på en tjäder, som skadad flög ut på ett skogstjärn. På
språnget efter denna ref han upp snösockorna i riset, hvarvid en
hare uppskrämdes. Denne blef skjuten; men just som
Rankersknappen fick fatt tjädern, stack han ned båda benen i vattnet.
Uppkommen befanns han ha fyra stora laxar i damaskerna.
Mattes på Amotsnäset i samma socken berättas en gång ha fått
en tjäderhöna i en fiskmjärde, som låg upplagd på ett berg;
därjämte en räf, som krupit in i mjärden för att ta hönan.
[2]
År 1901 lefde ännu i Ytterhogdal, Härjedalen, en gammal jägare,
som enligt meddelande af pastor Modin skall hafva fällt 130 älgar
förutom en mängd annat vildt. Samme författare berättar om ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
