Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRORSKÅL OCH BLODSFÖRBUND. 229
magiens område, nämligen den att väsendet kan delas och dock
fortfarande är sammanhängande: delarna stå i rapport med hvarandra.
Man plär kalla detta sympati, det är samkänsla. Blodsförbundet
medförde genom blodsgemenskapen väsensenhet.
Jag vill sluta med att anföra Robertson-Smiths1 ord: >Under
senare tider finna vi den uppfattningen gängse, att ett födoämne,
hvilket ett par människor dela med hvarandra, så att samma
substans ingår i bägges kött och blod, är nog för att åstadkomma ett
slags helig förening för hela lifvet dem emellan, men i gamla tider
synes denna betydelse egentligen hafva tillagts delfåendet af det
heliga offerdjurets kött, och det högtidligt allvarliga mysteriet med
dess dödande rättfärdigas af den åskådningen, att allenast på denna
väg kan det heliga bindeämne erhållas, hvilket skapar eller
underhåller ett lefvande föreningsband mellan dyrkarne och deras gud.
Detta bindeämne är ingenting annat än det verkliga lifvet hos det
heliga och likställda offerdjuret, hvilket lif förmenas innebo i dess
kött men i all synnerhet i dess blod, och som alltså i den heliga
offermåltiden verkligen fördelas åt alla deltagarne, så att hvar och
en af dessa förenar en del däraf med sitt eget individuella lif.»
1 M. Robertson Smith, Lecturcs ön the religion of the Semites. London 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
