Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I den bifogade atlasen meddelas en serie af synnerligen
karaktäristiska teckningar ur lappparnas lif, hvilka dessutom med största
noggrannhet kommenteras. En liten invändning må göras mot en
af fröken Demants anmärkningar (s. 252). Att Turi på teckningarna
så ofta låter de skidåkande personernas skidor korsa hvarandra, är
icke något fel, utan alldeles tvärtom - alla dessa figurer ses ju i
full profil och ej snedt uppifrån, och när man från sidan ser någon
åka öfver ojämn snö, så händer det ju ytterligt ofta, att den ena
skidspetsen pekar uppåt och den andra nedåt, och det är detta, som
återgifves på Turis teckningar. Mycket intressanta äro också Nils
Nilsson Skums teckningar på bokens omslag; särskildt märkligt,
ehuru förmodligen blott individuellt, är här, att renfigurerna äro
tryckta med särskildt utskurna stämplar. I detta arbete har man nu
för första gången fått en fylligare framställning af lapparnas
teckningskonst; huruvida den vid en mera omfattande undersökning kan
befinnas stå på samma höga nivå hos lappar i gemen, det är en
annan fråga.
In summa: Turis bok är en högeligen märklig publikation, lika
märklig för sin genesis som för sitt innehåll, lika dyrbar för sin
fullständighet som för sin pålitlighet. Icke blott den stora
allmänheten, som i den finner en intressant och fängslande framställning
af lapparnas lif, utan också och framfor allt etnograferna äro
vännen Turi, fröken Demant och dr Lundbohm stor tack skyldiga för
denna värdefulla skänk.
K. B. Wiklund.
T. Segerstedt, Själavandringslärans ursprung. 118 s. 8:o i Le monde
orientale 1910. Uppsala 1910.
Segerstedt har genom de etnologisk-religionsvetenskapliga
afhandlingarna »Till frågan om polyteismens uppkomst» (1903),
»Ekguden i Dodona» (1906) och »Mynts användning i dödskulten» (1907)
redan värdefullt riktat vår svenska-etnologiska litteratur. Alla de
nämnda arbetena utmärka sig på samma gång för ett redigt och klart
framställningssätt och en ovanligt stor litteraturkännedom på området,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
