Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 *" ILS LITHBERG.
Den sydgottländska traditionen har följt den Neogardska med
afseende på ordningen för danserna, men ej i formen för
uppbjudningen af brudparet, enär de många grupperna dansande betingade
andra bruk. I formen för brudparets uppbjudning står däremot den
mellan gottländska traditionen närmare den Neogardska, ty här dansar
skaffaren direkt bruden till och skaffarmor brudgummen.
Det hörde till etiketten, att ungmansdrängar samt alla bönder i
bröllopslag dansade med sporrarna på. Kvinnorna, särskildt de bättre,
dansade aldrig barhalsade utan med. en halsduk, som fästes med
knappnålar. När en karl slutat en half dans, d. v. s. snott l gång,
gick han stundom bort till någon af de andra männen och sade:
»Sitt i frid», hvilket betydde: nu måste du dansa nästa dans med
min dam. Då och då under dansen bör bruden äfven visa sig vid
fönstret, så att de utanför stående kunna få se en skymt af henne.
Kan någon under dansen locka ut bruden i ett annat rum, höres
plötsligt ett rop: »Hvar är bruden?» Då blir det stor oro i salen.
Brudpigorna, som ha till uppgift att särskildt vakta bruden, få då
söka rätt på henne samt därefter inställa sig för brudtbonden, som
ådömer dem sakerskål.
Klockan är tolf, och tiden är inne att dansa kronan af bruden.
Du si brudgummen du han altud nalkes brudi
Han accederar nå att ha skal ga or skrudi
Han lystar henne si i nya kunedräkt
Han tror si inte förr än han har Ijause släkt
står det i en visa från 1700-talet, och seden hade i den tiden mycket
större vikt än nu. Det var den stora långdansen på kvällen
kombinerad med flera andra ceremonier, dessa liksom dansen själf med
sannolikt mycket gamla och aflägsna anor.
. .
Nu är seden alldeles aflagd. Äfven i de former dansen senare
antog ha ytterst få nu lefvande deltagit. Och de äldsta, som varit med
om den, ha endast ett dunkelt minne däraf från sin tidigaste barndom.
Då tillgick dansen ännu på följande sätt: Vid 12-tiden bands
en duk för brudens ögon, hvarefter alla »pejkar», ogifta, togo ihop i
ring omkring bruden och började dansa. Därunder tog bruden af
kransen och satte på hufvudet på en af flickorna. Den, som erhöll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
